Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett aktuellt författningsproblem i Förenta staterna. Av Herbert Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frånsett andra möjliga invändningar mot dessa satser, är det
påtagligt, att själva utgångspunkten är en fiktion. Då högsta
domstolen med hänvisning till folksuveräniteten förklarar en i
slutet av 1700-talet antagen författning — i vars tillkomst folket
för övrigt hade mycket ringa del — ha större bindande kraft än
t. ex. en genom överväldigande majoritet vid folkomröstning i
en viss stat antagen lag, kan detta icke gärna verka övertygande.
Uppenbart är, att andra, mera reella synpunkter ligga bakom
sympatierna för domstolarnas praxis. Dels har domstolarnas
prövningsrätt ansetts som ett nödvändigt inslag i den
förbundsstatliga organisationen. Dels har man av domstolarna, som i högre
grad än de andra statsmakterna äro säkrade mot folklig
påtryckning, kunnat vänta sig ett kraftigt fasthållande vid de
konservativa garantier, som förbundsförfattningen liksom
statsförfattningarna innehålla. Domstolarna bli i själva verket ett värn
icke för utan mot folkviljan.
Till de viktigaste stadgandena i förbundsförfattningen i här
förevarande hänseende hör den bestämmelse i den ursprungliga
författningen, enligt vilken en särstat icke kan besluta en lag
»impairing the obligation of contracts», samt bestämmelserna i
femte, respektive fjortonde författningsändringen, enligt vilken
unionen, respektive staterna förbjudas att beröva någon person
liv, frihet och äganderätt »without due process of law». Praxis
i fråga om dessa bestämmelser illustrerar jämväl den alltmer
extensiva författningstolkning, som domstolarna tillämpat.
Den förstnämnda bestämmelsen tillkom på grund av
erfarenheterna från åren närmast efter revolutionskriget och avsåg främst
att hindra konfiskering av privategendom och annullering av
skuldförbindelser. Till en början tolkades den i enlighet med
sitt syfte synnerligen restriktivt. Men småningom vann en annan
tolkning överhand. Såsom avtal ansågos t. ex. alla koncessioner
och åt privatpersoner eller bolag beviljade rättigheter. Resultatet
blev, att staternas lagstiftningsrätt, särskilt i fråga om bolagen,
alltmer inskränktes. Det bolagsvälde, som uppstått, är till icke
ringa del en frukt av domstolarnas grundlagstolkning. Liknande
är förhållandet med den bekanta bestämmelsen om »due process
of law». Vad staterna angick, var stadgandet från början ett
led i författningsbestämmelserna om slaveriets upphävande.
Sedermera har det tolkats mer och mer extensivt och blivit ett
hinder mot statlig lagstiftning på olika områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
