Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett aktuellt författningsproblem i Förenta staterna. Av Herbert Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT AKTUELLT FÖRFATTNINGSPROBLEM I FÖRENTA STATERNA 191
stolarnas praxis; de reformförslag han framställde voro
emellertid av tämligen begränsad räckvidd. De gällde nämligen endast
särstaternas domstolar, icke de federala domstolarna; Roosevelt
betonade tvärtom ständigt, att förbundsdomstolarna borde
behålla sin gamla maktställning. Enligt det progressistiska
programmet skulle sådana utslag, varigenom en statsdomstol
förklarade en statslag inkonstitutionell, på begäran av viss del av
väljarkåren kunna ställas under folkomröstning och genom
vanligt majoritetsbeslut annulleras. Detta förslag om »judicial recall»,
som på sin tid livligt debatterades, hör uppenbarligen till det
mest juridiskt oformliga, som gärna kan tänkas. Enligt detsamma
skulle i själva verket folkmajoriteten fungera som högsta
domstol. I en stat, Colorado, har emellertid förslaget gjorts till
utgångspunkt för grundlagstiftning, men i praktiken har den
judi-ciella revokationsrätten aldrig tillämpats.
Under de senare åren ha nya reformlinjer framträtt och
propagerats av de radikala grupperna inom olika partier. Särskilt
har den amerikanska arbetarefederationen vid fi era tillfällen uttalat
sig för begränsning av domstolarnas prövningsrätt i en eller annan
form. På grund av det stora antal kongresslagar som förklarats
ogiltiga ha reformförslagen allt mer koncentrerats på
förbundsdomstolarna.
Den numera avlidne senator La Follette, progressisternas
presidentkandidat år 1924, har, understödd av sina meningsfränder,
i flera motioner påyrkat en grundlagsändring, enligt vilken en
kongresslag, som av högsta domstolen förklarats ogiltig, skulle
mot domstolens veto få gällande kraft, såvida beslutet upprepades
med två tredjedels majoritet inom båda husen. Det judiciella
vetot skulle alltså likställas med presidentens och därmed
förlora sin egentliga karaktär. Förslaget återkallar i minnet det
vid författningens utarbetande framförda projekt, enligt vilket
presidenten och högsta domstolens medlemmar tillsammans skulle
utöva den vetorätt, som sedermera tillerkändes presidenten.
Förslagets teoretiska svagheter äro uppenbara. I grunden synes det
innebära ett försök att på en omväg införa en smidigare metod
för författningsändring.
Det utan jämförelse bäst utformade reformförslaget synes vara
det av den republikanske ledaren senator Borah under de senaste
kongresserna upprepade gånger framförda. Enligt detsamma skulle
kvalificerad majoritet inom högsta domstolen fordras för en kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
