Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk psalmhistoria. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK PSALMHISTORIA 197
baka inför tjusningen av den originella och glansfulla
framställningskonsten .
Förfis kritiska, av alla historiska dogmer obundna syn på
utvecklingen framträder i tendensen att med psalmmaterialets
hjälp påvisa, att åtskillnaden mellan olika kyrkliga skeden icke
varit så abrupt eller så stor, som den plägar tecknas i
kyrkohistorierna, utan att den ena tidens andeliv ständigt skjuter in i
den andras. Härigenom kan förf. ge nya och högviktiga
belysningar åt vår religiösa historia. Måhända förledes han
härigenom dock stundom, såsom i fråga om reformationen och
1600-talets ortodoxi, att något förskjuta proportionerna och i viss
mån skymma undan det nya och egenartade. Även det, som
sagts så många gånger förut att man finner det banalt att
upprepa det, kan vara sant och kräva sin plats, för att bilden
skall bliva nog fyllig. Läsaren lägger kanske ock märke till,
att för den äldre tiden, där som sagt tidigare litterärkritiska
undersökningar saknas, dessa dominera i Liedgrens bok, under
det att den idéhistoriska sidan behärskar framställningen allt
ifrån senare hälften av 1600-talet. Genom hela boken ha dock
båda sidorna beaktats på ett sätt, som bär den rikaste frukt.
En antydan om innehållet borde ju ej saknas, även om
utrymmet omöjliggör medtagandet ens av det allra viktigaste. I
stället för den vanliga vägen att angiva förf:s kapitelrubriker —
vilka f. ö. äro nog så åskådliga — väljer jag den metoden att
snudda vid några av de hymntyper och diktargestalter, vilka
med utmejslade konturer och i levande konkretion möta läsaren.
Förf. för oss till leisernas begynnande andliga sång på
modersmålet redan under senmedeltiden och ger intressanta belägg på,
att de använts även som en sorts psalmsång i kyrkan vid de
stora högtiderna (jfr förf:s mera populära teckning av de äldsta
svenska julpsalmerna i »Julhelg» 1926). Bredvid leiserna
brukades de från världsliga visor till andliga omvandlade s. k.
kon-trafakterna för religiös undervisning eller till signelse; dit hör
väl bl. a. den svenska medeltidens mest berömda psalm, den
alltfort hemlighetsfullt lockande och i mycket gåtfulla »Den
signade dag». I reformationens gryning möta vi den tunglynte
och betänksamme närkingske smedsonen med det härdade modet
och det redliga sinnelaget, kanske utan större bredd och festlig
råga men med ganska stora konstnärliga anspråk på sin vers
och etiska krav på innehållets halt och måttfullhet. En annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
