Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk psalmhistoria. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 HJALMAR HOLMQUIST
typ är Olavus’ efterträdare som Stockholms stads sekreterare,
Olav Suensson, vilken skickligt återgiver konungens synpunkter
och uppstämmer sina hånsånger mot Antikrist och »den stora
Babilons brud», påvedömet; vi riktigt höra, huru dessa psalmer
med de världsliga originalmelodiernas uppsluppenhet skrånas
av övermodiga målbrottsröster och beskänkta basar i
ölstugorna under den övergångstid, då reformationen mera var frihet
från gammalt tvång än fostran till en ny sedlighet. Förnämt
framskrider vår förste poetiskt skolade, humanistiskt fostrade
psalmdiktare Laurentius Petri Gothus, vilken med sitt fina
poetiska sinne för vår medeltida folkliga diktning inför en fläkt av
mystisk innerlighet i sina psalmer. Genom sina dikter »En
syndig man» och »Medan vi leva i världen til» m. fi.
framträder han som 1500-talets ypperste svenske psalmist bredvid Olavus
Petri; och genom sin förmedlande och försonliga hållning till
gammalt och nytt utgör Gothus en värdig föregångare till Spegel,
Swedberg och Wallin.
En högintressant detalj i förf:s framställning år påvisandet av
de franska hugenottpsalmernas inflytande i Sverige och det starka
inslag av hat- och hämndereligiositet, som går genom den
svenska psalmdiktningen ända fram till Spegel. Där identifieras
Psaltarens hedningar och Jahves fiender utan vidare med den
evangeliska lärans motståndare. Liedgren lämnar ur psalmerna
drastiska bevis för att även den lutherska ortodoxien i vidsträckt
grad bestämdes av judisk religiositet. Detta ger ytterligare
belysning åt de svårigheter, som det gamla testamentets
likställighet med det nya i bibeln berett kristendomen. Men Liedgrens
starka betoning av den svenska ortodoxiens
gammaltestamentliga fromhetsart framkallar ock frågan, huru det kom sig, att
kalvinismen dock med sin gammaltestamentliga anda skapade
en helt annorlunda färgad fromhetstyp än den lutherska
ortodoxien — man jämföre blott Gustav II Adolf och Cromwell eller
Rudbeckius och Voetius — och varför den evangeliskt
orienterade pietismen bröt igenom och så lätt utbreddes på luthersk
mark men ej kunde få grepp om kalvinismen. Det hade varit
värdefullt, om förf. med sina säregna förutsättningar här hade
sökt tränga in i problemet med hjälp av hymndiktningen.
Bredvid hämnde- och stridspsalmerna gick en delvis
medeltida linje: återspeglingen av senmedeltidens passionsstämning i
de svenska kors- och botpsalmerna. Här möta vi bl. a. i Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
