Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Kyrklig konst i Blekinge. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
220
LITTERATUR
lighet har han i Ramdala predikstol begagnat Dürers apokalyptiska
träsnittserie som mönster.
| ’Den svenska ockupationen är till att börja med betecknad av
nedgång i den konstnärliga kulturen. Av den tessinska tidens prakt i
uppsvenska kyrkor ses här alltså nästan intet. Först med 1700-talets
i, slut och 1800-talets början reser sig
en ny konstnärlig verksamhet i
klassicistisk anda med klar anslutning
till initiativen i Carl Aug.
Ehrensvärds Karlskrona.
Augerums kyrka, å vars
kyrkogård den store skeppsbyggmästaren
Chapman vilar i ett om Desprez’s
enkelt storvulna maner erinrande
gravvalv, är ett gott exempel på
klassicismen i kyrkobyggnadskonst.
Arkitekten, vars namn var Gers, var
mycket anlitad i Karlskrona för
kaserner m. m. I Augerum, såväl
som i Jämjö kyrkor har han skapat
interiörer av en lugn och kylig, men
värdig hållning, med altare och
predikstol sammanbyggda till en enhet,
den senare resande sig som ett litet
antikt tempel bakom och över altaret.
Man uppmärksammar några
kuriositeter i nyare tidens
kyrkoinredning, såsom mataltaret (underrättelser
därom i Rödeby) och
kyrkogångs-pallen, båda delarna avsedda för cere
monier berörande kyrktagna hustrur.
Å mataltaret, ett slags bordliknande
sidoaltare, nedlade barnaföderskan, då hon första gången åter upptos
i kyrkan, ett offer i form av matvaror. Å pallen knäböjde hon medan
prästen läste: »Välsignad vare din ingång». Dylika inredningsföremål,
huru konstlöst de än må vara formade, böra med intresse bevaras, ty
de innehålla ett koncentrerat kvantum religionshistoria med bismak från
urgamla tider. Det är värt att begrunda, att ännu generationen före
vår varit underkastad dessa mystiska föreskrifter. Den »urgamla
bismaken» kan möjligen ledas till förhistoriska åldrars
reningsceremonier, varom naturfolkens bruk ge oss en föreställning. Detta
sammanhang är likväl icke uppenbart. Däremot är anslutningen till
urgamla kristna kultvanor mera påtaglig.
De protestantiska mataltarena förefalla som en sista rest av
medeltidens mångfaldiga sidoaltare för helgonen, men de äga en tydligare
motsvarighet i den gammalkristna kultens oblationarier d. v. s. bord
för mottagande av offergåvor, en institution som fanns innan ännu
helgonaltare börjat uppträda och som alltså förebådar dessa. Redan
Fig. 2. Svärd med graverad
ornering på provstången, början av
1600-talet; Kristianopels kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
