Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Kyrklig konst i Blekinge. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
221
på 200-talet var det vanligt att
församlingsmedlemmar lade fram sina gåvor på det enda
befintliga altarbordet, alltså högaltaret, men
snart uppkom bruket att diakonerna skulle
mottaga dessa presenter på särskilt offerbord
(— oblationarium, paratorium eller på
grekiska prothesis), uppställt i hörn-utrymmet
bredvid absiden, alltså just den plats där
i alla våra större, äldre medeltidskyrkor
de förnämsta sidohelgonaltarena stodo. Men
detta sammanhang mellan oblationarium och
sidoaltare för helgonkult är måhända endast
skenbart; det synes mig troligt, att man skulle
kunna påvisa en direkt succession från det
gammalkristna gåvobordet, där de
skön-draperade romarinnorna presenterade vin- och
brödförråd till nattvardsfirandet, fram till
1800-talets mataltare, där blekingska
bondhustrur i söndagssidenschaletter nedlade rökta
skinkor för prästens skafferi.
Fig. 4. Detalj av skulpturerna på Ramdala kyrkas
predikstol, tillverkad 1637; Johannes kastar sig
ned för Kristi fötter, efter det han skådat det Nya
Jerusalem.
Fig. 3. Ramdala kyrkas
utveckling från tornlös
absidkyrka (l 100-talet),
»klöv-sadelkyrka »(C. 1200) till
dess nuvarande skick med
östtorn över korabsiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
