Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Några Gustav-Adolfs-forskningens problem. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 LITTERATUR
hållas oavbrutet samlade. Hur dessa tankar förhålla sig till tidigare
krigskonst, särskilt den metodiska västeuropeiska krigskonsten, hur de
framträtt hos Gustav Adolf och i vad mån problemet att bringa
samstämmighet och enhetlighet i en så vidlyftig organisation med dåtida
förbindelsemöjligheter stått att lösa, det är allt frågor, som den
framtida Gustav-Adolfs-forskningen på allvar måste utreda.
Den diskussion, som här på vissa punkter upptagits mot den
militära sakkunskapens ganska samstämmande om än olika nyanserade
domar, kan måhända synas skäligen vågad. I verkligheten ligger
emellertid saken så, att det icke är denna sakkunskap, som sättes i
fråga. Dess omdömen om vad som i ett visst läge varit tekniskt
möjligt och riktigt eller utgör den tekniska förklaringen till resultatet
av en operation må gälla eller med teknisk sakkunskap bemötas.
Dessa raders uppgift har varit att ytterligare motivera ett metodiskt
krav, som redan antytts. De resultat, den krigshistoriska forskningen
hos oss vunnit, sedan den på allvar omhändertagits av den
krigsvetenskapliga sakkunskapen, äro lysande. Men kanske man dock vågar
påstå, att framgången ej befriar från en metodisk självbesinning. Vad
den tekniska sakkunskapen skänker är en insikt i de reala strategiska
och taktiska orsakssammanhangen, som måste vara riktig och gälla,
oavsett om de handlande människorna insett dessa sammanhang, om
de avsiktligt åvägabragt dem eller medvetet gripit deras möjligheter.
Till kunskapen om de handlande människornas avsikter och motiv
är den tekniska sakkunskapen däremot ingen genväg. Dit leda inga
andra vägar än den historiska forskningens vanliga. Om
krigshistorien vill vara historia, blir det alltid dess första uppgift att tränga
in i den gångna tidens egna förutsättningar och bygga upp
kunskapen om det förflutna i dess egenart. För historien blir det alltid
väsentligt, vilka motiv som bestämt den handlande och vad denne
själv velat och åsyftat. De frågor, som ovan ställts, syfta alla till
ett dylikt inträngande i Gustav Adolfs operationer och politik. Detta
är en självständig uppgift vid sidan av operationernas bedömande
och operationsresultatens förklarande med hjälp av krigets lagar, men
en uppgift, som måste lösas, innan en dylik kritik insätter.
Bertil Boethius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
