Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Rättsreception och folklig rättsvård. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 BERTIL BOETHIUS
Norrland. En ny och effektivare brukningsform krävde i båda
fallen att få ge liv åt naturrikedomar, vilka dittills nyttjats
endast av en primitiv, extensiv näring eller legat obegagnade. I
1800-talets Norrland hade dörrarna öppnats på vid gavel för
den moderna kapitalismen genom en politik, som med en
knappast medveten motsägelse trott sig kunna på en gång i den
ekonomiska liberalismens anda vädja till den enskilda
företagsamheten och binda de slösaktigt utskiftade skogsviddernas
användning till ett visst ändamål, de gamla bondenäringarnas
förkovran. Som naturligt var gick det så, att den starkare av de
tävlande tendenserna, den enskilda företagsamheten, avgick med
segern. Den fria prisbildningen visade på ett triumferande sätt
sin effektivitet, då det gällde att omföra naturrikedomarna till
den användning, som var den ekonomiskt riktiga — men också
sin abstrakta, för andra mänskliga värden än den ekonomiska
effektiviteten alltför lätt förödande rätlinjighet.
1600-talet gick en motsatt väg. Den tidens administratörer
och ekonomiska ledare förkastade principiellt att bygga på den
fria prisbildningen. Jordens värdestegring, som var den
naturliga följden av det effektivare utnyttjandet, ansågs vara ett
hinder för den nya industri, som man med alla medel ville hjälpa
fram. Man trodde, att denna industri ej skulle kunna fortbestå
och utvecklas utan de låga råvarupris, som lockat det inhemska
och främmande kapitalet till de redobogna investeringarna i
enligt tidens måttstock väldiga bruksanläggningar. Och man
gjorde det därför till statsmaktens uppgift att direkt öppna
naturtillgångarna för den nya industrien. Medlen voro många och
sammanfattades till ett enhetligt, århundraden igenom allt rikare
utbyggt system. Här intresserar dock endast en sida därav,
den regalrätt, som hos oss är årsbarn med den begynnande
industriella exploateringen under medeltiden och vid de
främmande högskolorna alltjämt inlärdes av de peregrinerande
studenterna under deras vällovliga försök att tillägna sig en
vetenskapligare juridik än godsägarnas och böndernas
fäderneärvda lagkunskap.
Nekas skall ingalunda, att 1600-talets system hade sina
fördelar. Att det extensiva bondebrukets monopol över
naturrikedomarna bröts var en kulturell nödvändighet, i 1600-talets
framväxande bruksdistrikt lika väl som i 1800-talets Norrland. Och
om än de administrativa ingreppen ofta kränkt nedärvd rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
