Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Greker och politik. Av Natan Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 NATAN SVENSSON
litet. Och så lade sig åter lugnet över Stadion- och
Kephissia-gatorna, där redan över ett hundratal unga athenares lik buro
vittne om att grekisk politik ibland kan vara vansklig nog att
vara inblandad i. Och den närmast följande veckan var
varannan flanör »dekorerad» med bindlar och plåsterlappar som
minne av den tappra fejden!
Som politisk företeelse var den senaste revolutionen för den
athenska pöbeln toppunkten av vad den väntar av en dylik. Lika
lugn och maklig som den stora massan i vanliga fall är, lika
mycket njuter den av ett dylikt, nervkittlande upptåg. Att löpa
kring i stora massor på gatorna, helst med polisen eller
soldater efter sig, är dess stora förnöjelse. Jag har sett flere
exempel på, hur gammalt »förståndigt» folk bli alldeles
uppspelta av barnslig upptågslust vid sådana tillfällen. Första gången
jag blev vittne till det var hösten 1925. Först trodde jag, att
det var frågan om en allvarlig revolution. Gatorna voro svarta
av folk, beridna polispatruller och soldater sprängde fram
hänsynslöst fösande framför sig massan, som vettskrämd flydde åt
alla håll, över plank och in i trappuppgångar, jå in genom
butiksfönster. Och jag tror nog, att ordningens väktare hade
minst lika roligt. I varje fall var det svårt att ej tro, att de
gjorde allt för att ställa till så mycken trängsel och oreda som
möjligt. I synnerhet de, som fått den verkligt muntrande sysslan
att köra kring med brandsprutor och vattenbehållare, ansträngde
sig verkligen att få så många som möjligt packade in i trånga
gränder och blindgator. Men det var inte alls fråga om
revolution. Athen valde endast en ny borgmästare!
När man hör grekerna resonera politik, får man onekligen
den uppfattningen, att dessa människor äro »envar sitt eget
politiska parti». Och man undrar, vad som kan förmå dem
att samla sig till hanterliga grupper kring ett valprogram. Nu
kommer det inte var dag i fråga, att hela folket ställes inför
en sådan uppgift som t. ex. våra riksdagsmannaval. De sista
åren har det mest varit fråga om folkomröstningar, t. ex. 1924,
då det gällde republikens införande eller ej. Det var verkligen
»ett folk i val», och ännu läser man på snart sagt varje
husvägg i hela landet de mer eller mindre konstnärliga NAI eller
OXI — jå eller nej — som voro parollerna. I höstas gällde
det emellertid att välja nya deputerade. Löftet om nya val var
nog det, som gjorde Kondilis’ person mest intressant. Och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
