Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Ministären Ekman inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 357
riksdagsbrådskans värsta tid, haft blott ett fåtal dagar till sitt
förfogande för studier i utskottets digra betänkande.
Denna frågas behandling belyser bjärt riksdagsutskottens makt i
nutida svenskt statsliv. En regering, som satt på sitt program »att
leda den politiska utvecklingen i vårt land», är helt ställd utanför
riksdagsbehandlingens reellt avgörande stadium. Den kungl,
propositionen och de många motionerna äro ett lättfånget byte för den
offentliga kritiken. I skydd av utskottshemligheten och i skydd av
hemliga konklaver, utan kontakt med en sakkunnig opinion, utarbetas
emellertid nya förslag, som genomtrummas i kamrarna, innan en
opinion kunnat bildas om dessa nya och stora reformförslag, jå, innan
riksdagsmännen själva hunnit sätta sig ordenligt in i dem.
Regeringen är eliminerad, departementen, de sakkunniga myndigheterna
och den sakkunniga opinionen likaså — kvar stå några
utskottspampar, förhandlande i enskilda rum, utan något gripbart ansvar, i
landets viktigaste angelägenheter. Regeringarna försvinna, opinionerna
växla, men utskottspamparna stanna kvar på sina poster, ofta med
växande makt, ty få meriter väga tyngre i svenska riksdagen än många
riksdagsår. Till sist kommer en beskedlig regering och ger sin
formella accept åt ett ’förslag, som den icke varit med om att göra.
England har haft och har ännu i dag i stor utsträckning
kabinettsparlamentarism — under allas ögon och under offentligt ansvar. Vi
ha utskottsparlamentarism, verkande genom överrumplingar och
skyddad genom ett dolt och delat ansvar.
Den bristande kontakten mellan utskott och regering kom även
till synes vid kommunalskattefrågans behandling. Hade regeringen
varit bättre underrättad om vad som förekommit i särskilda utskottet
n:r l, så hade regeringen säkerligen i god tid kunnat träffa sina
dispositioner. Då hade den icke överrumplats av lantmännens starka
krav på en sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighet, då
hade den också kunnat undgå nesan att i debattens sista timma
springa ifrån sitt eget förslag på denna punkt och ändå förlora. Så
vitt man vet ha lantmännen emellertid icke försummat att
underrätta regeringen om de risker den löpte om den fasthöll vid det
högre repartitionstalet. Vad malmavtalet beträffar, så åstadkoms
genom amiral Lindmans ingripande ett positivt beslut, som var ur
statsfinansiella synpunkter förmånligare, än Kungl. Maj:ts förslag.
Vår bildade opinion kräver med sällsynt enstämmighet en ledande
regering. Och vad mer är: vårt politiska läge kräver en sådan
regering. Den behöves för att uppbära statens auktoritet inåt
gentemot krafter, som växa sig allt starkare men som ännu så länge
hållit varandra i jämvikt. Den behöves vidare för att i folkens
internationella umgänge och internationella tävlan upprätthålla svensk
ära och svenska intressen under en tid, som icke synes komma att
sakna svåra mellanfolkliga konflikter.
Den nuvarande regeringens svaghet är emellertid icke bara ett
uttryck för regeringsmaktens allmänna och konstitutiva förfall i svenskt
statsliv. Den Ekmanska ministären lider icke bara av minoritets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
