Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Ministären Ekman inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 DAGENS FRÅGOR
regeringarnas vanliga krämpor; den har också sina speciella
sjukdomar. Det parlamentariska underlaget är icke bara litet; det är
också dåligt. Även i de viktigaste riksdagsutskotten kan
regeringspartiet endast mobilisera svaga krafter till försvar för regeringens
propositioner. Härtill kommer en viss motsättning mellan regeringens
frisinnade och liberala element, stundom manifesterad även i
riksdagen. Ledaren för andra kammarens liberala parti, hans excellens
utrikesministern, har i vissa frågor, t. ex. om valmetoden, häft en
annan uppfattning än flertalet av sina kolleger inom ministären och
har då talat från sin plats i kammaren. I en annan och viktigare
fråga, skolfrågan, har hans excellens varit oense både med regeringen
och med sig själv. Den gången löste utrikesministern den
parlamentariska etikettens svåra problem på det sättet, att han flydde
både regeringsbänken och sin kammarplats och talade från andra
kammarens talarstol. I fråga om automobiltullen stod dessutom
handelsministern på en annan sida än sina kolleger och fick
deklarera sin uppfattning från sin kammarplats.
Långt värre har emellertid splittringen varit inom regeringspartiets
glesa led. I fråga efter fråga ha de frisinnade uppträtt på skilda
sidor och helt eller delvis gått emot sin egen regering. L andra
frågor, framför allt skolfrågan, har partiets officiella politik varit
föremål för en synnerligen skarp kritik från partiets press. Denna
kritik kommer helt visst att få ett starkt genljud i de frireligiösa
kretsar, som i många trakter utgöra kärnan av det frisinnade partiet.
Regeringens enda styrka har under dessa förhållanden varit
oppositionens splittring. Det ligger i sakens natur, att höger och
socialdemokrati icke kunna enas om positiva beslut i politiska frågor. Den
sista riksdagen har emellertid gång efter annan sett de båda partierna
eller vissa delar av dem samlade på en gemensam avslagslinje, oftast
dock i frågor av icke politisk natur (t. ex. angående regeringens
förslag till lag om dagsböter och förslag till slaktlag). Oppositionens
splittring i en radikal och en konservativ flygel har regeringen efter
bästa förmåga sökt utnyttja för sitt system med en »hoppande
majoritet». Det kan icke förnekas, att regeringen ofta löpt risken att
gå från nederlag till nederlag då den strävat att lösa frågorna med
en majoritet från fall till fall. Säkert är också, att regeringen genom
sin brist på en klar politisk linje åsamkat sig mycken ovilja i
riksdagens skilda läger. Utah förtroende till regeringen och ofta efter
mycken tvekan i föreliggande sakfrågor ha riksdagens partier givit
sitt stöd åt regeringens förslag.
Lett av oklara mål och dunkla personliga ambitioner har slutligen
bondeförbundet fört en nyckfullhetens och överraskningarnas politik.
Med sakliga skäl kan partiet knappast försvara sin medverkan i
skolreformen och sitt avslag i kommunalskattefrågan. Den djupgående
splittring, som i bägge dessa frågor kommit till synes, bådar icke
gott för partiets framtid, lika litet som partiets försök till en
radikal nyorientering.
En svag ministär och en splittrad opposition — se där vårt nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
