- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
368

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Tegnér i psykiatrisk belysning - Lufttrafik och världspolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368 DAGENS FRÅGOR

säga att i och med hans verk är den Böttigerska Tegnér-legenden
definitivt avförd från dagordningen. Gadelius påvisar att Tegnér kände
tingens rätta sammanhang endast alltför väl, då han i ett brev till
M. Lagerlöf i april år 1825 yttrade: »Gud bevare mitt förstånd! Du
vet att det går en åder av galenskap genom min släkt. Hos mig har
den väl hittills brutit ut i poesi, som är en lindrigare art av vanvett;
men vem kan försäkra att det alltid tar den vägen?» Efter Gadelius’
undersökningar är det icke längre möjligt att betvivla, att Tegnér
ända från ungdomen varit av en psykisk disposition, som tangerar
området för sinnessjukdomarna av den manodepressiva typen. De
egendomliga skiftningarna i hans väsen, kastningarna mellan
exalta-tion och depression, våldsamheten i hans känsloliv både i vad gäller
hans erotiska förbindelser och hans offentliga uppträdande får först
härigenom sin naturliga förklaring. Men trots sin medicinska
inställning är Gadelius påfallande fri från den ensidighet, som eljest enligt
vad erfarenheten ger vid handen icke sällan karakteriserar specialister
då de gripa över på andra områden än sina egna. Han ställer sin
psykiatriska sakkunskap i karaktärsanalysens tjänst men låter den ej
kräva gehör längre än vad tillbörligt är. Enligt hans mening är det för
ett riktigt bedömande av Tegnérs väsen oundvikligt att taga hänsyn
till hans tidvis uppträdande psykiska ohälsa, men han vill därför
ingalunda göra gällande, att man bör uppfatta hans verk i dess helhet
som utslag av ett i sina grundvalar rubbat själsliv. Om hans enskilda
förhållanden, särskilt hans ställning till kvinnorna, faller omdömet
något annorlunda. Klarare än annorstädes skönjer läkarens blick
härvidlag konsekvenserna av sjukdomen. Fåfängt vore att söka
förneka, att dessa partier av Gadelius’ arbete hos Tegnérbeundraren
efterlämna ett pinsamt intryck, men så som förhållandena gestaltat sig
har det faktiskt varit oundgängligt att även här nå fram till full
öppenhet. Det välmenta hemlighetsmakeriet har fått ett slut, och fakta
ligga klara för allas ögon. Tegnérgestalten, vilkens konturer länge
skymts dels av förfalskande panegyrik, dels av smygande förtal, har
äntligen fått sina både mänskliga och alltför mänskliga drag
klarlagda. För den — som vi väl äga rätt att hoppas — en gång
kommande, allsidiga Tegnérbiografien har Gadelius’ verk därför en
utomordentligt djupgående betydelse.

Lufttrafik oeh
världspolitik.

Under flygtrafikens utveckling ha tid efter annan
olika sidor av det nya kommunikationsmedlets
betydelse i främsta rummet tilldragit sig iakttagarens intresse. Att börja
med gällde det närmast endast entusiasm för den tekniska
prestationen som sådan. Under krigsåren blev flygväsendet därefter
huvudsakligen inriktat på militära uppgifter och nådde i detta hänseende
— liksom även i fråga om sin allmänna tekniska utveckling — en
nivå, som utan kriget med all säkerhet icke skulle uppnåtts förrän
långt senare. Flygväsendets militära aspekt har ju för övrigt även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free