Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Läckös renässans. Av Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄGKÖS RENÄSSANS 399
att påkosta ett Läckömuseum kunna näppeligen längs dessa linjer
framkonstrueras —- utom naturligtvis det enkla och intetsägande,
att slottet nu en gång finnes till.
Till allt detta må nu genmälas, att om pengar och duktigt
folk stå till förfogande, så är det likväl intet ont i, att
restaureringsarbetet fullföljes efter projekten. Men — och här
kommer det antydda av betänklig art — för att återställa Magnus
Gabriels Läckö ha de intresserade, måhända efter högstsalig
konung Karl XI:s gloriösa föredöme, slagit in på
reduktionsstigen och begynt kräva återställande dit av föremål, som förr
tillhörde slottet men under senare oblida tider därifrån
avlägsnats (»abalienerats» skulle den för byggherren alltför obehagligt
välbekanta termen hetat). Det har nämligen varit så, att efter
reduktionen det icke funnits den storman i landet, som skulle
kunnat bebo och värdigt underhålla Läckö, ens om han likt
K. J. Adlercreutz fick det hela till skänks; därför har borgen
oundgängligen blivit öde, och följaktligen har man gång efter
annan funnit, att dess samlingar av porträtt och bataljmålningar
m. m. trots deras medelmåttiga konstvärde kunde göra mera
gagn annorstädes. Så har kronan låtit flytta bort en hel del,
efter vad det synes det väsentligaste, och en avsevärd återstod lär
ha förskingrats genom några ännu i dystert minne kvarlevande
auktionsförrättningar omkring år 1830. Hittills tyckes ingen
verklig utredning föreligga, när och varthän de särskilda av
statsmyndigheterna föranstaltade förflyttningarna ägt rum, men
sannolikt kunna rester av Läcköinventariet spåras hos många av våra
samlingar i offentlig ägo. Särskilt har uppmärksamheten riktats
på den betydande kollektion av krigarporträtt och bataljstycken,
som nu förvaras i krigsskolans lokaler på Karlbergs slott; att
en del av dessa en gång suttit på Läckö synes säkert eller
åtminstone sannolikt, om andra kan det åtminstone ifrågasättas.
De för Läckö speciellt intresserade ha också känt sig så vissa
om, att här ha en fast utgångspunkt för sina återförvärv, att
de kort och gott begärt »förflyttningen av berörda tavlor till
deras rätta historiska miljö» (byggnadsstyrelsen till chefen för
krigsskolan.)
Nu är det visserligen knappast någon fara å färde för
Karlberg, åtminstone icke omedelbart. Ty så enkelt lär nog inte
saken ligga i detta fall, att det bara är fråga om, på vilken av
kronans väggar dessa tavlor skola upphängas. Huvuddelen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
