Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 5 november 1927 - Veckotidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Den som har haft till uppgift att redigera en tidskrift av
Svensk Tidskrifts typ vet väl, vilka svårigheter det möter
för en publikation i bokform, utkommande med månatliga mellanrum,
att ge sina läsare en bild av »det minnesvärda i den sista tidens
händelser», såsom Svensk Tidskrift angav som en del av sin uppgift i sin
första anmälan för 17 år sedan. Själva tidskriftstekniken, de dagar
som oundgängligen måste förflyta mellan redaktionsarbetets avslutning
och häftets framkomst till läsaren, göra redan sitt till för att försvåra
en diskussion av det nyaste nya. Och därtill kommer, att ett
uppehåll på en månad eller mer gör det omöjligt att förelägga läsekretsen
en behandling i rättvist urval av allt det viktigaste som försiggått.
Även med stark och medveten inriktning på dagens händelser
kommer en tidskrift därför att få sin tyngdpunkt på fördjupad prövning
av ett mindre antal bland samtidens uppgifter — och måste väl
därmed sägas fylla en viktig plats i kulturarbetet, om den skötes på det
rätta sättet.
Vid den motsatta polen befinna sig de dagliga tidningarna. Med all
berättigad kritik av deras skötsel — och den blir varken mild eller
inskränkt — måste man säga, att det är något av eit mirakel, hur
dessa enorma pappersdrakar på ända till ett trettiotal sidor i
sjuspal-tigt, fyrdubbelt folioformat dag ut och dag in kunna göras färdiga på
några få av dygnets timmar, och att detta arbetssätt icke leder till
ännu större ytlighet och inexakthet än det faktiskt gör. Den som själv
har försökt att troget återge framställningar på områden som äro
honom främmande bör kunna göra sig en föreställning om de
svårigheter som möta en normal tidningsman i utövningen av hans dagliga
gärning och bör med skäl förundra sig över — icke att så många fel
insmyga sig utan — att över huvud taget någon väsentlig del av vad
som meddelas är riktig. Också ledaravdelningen kommer ofta till i
en fruktansvärd hast, ej sällan vid midnattstid, och kan omöjligt undgå
att få sin prägel därav.
I fråga om våra svenska tidningar är det emellertid mindre dessa,
för all världens press gemensamma drag man har att fästa sig vid
än fastmer de motsatta, nämligen det utrymme som numera beredes
»kulturlådan» och »understreckarna», de stora litterära, konstnärliga
och vetenskapliga artiklarna av namngivna och ofta inom sina
områden betydande författare; i detta hänseende intaga vårt eget lands
tidningar i mångt och mycket en särställning. I vad mån den är
förmånlig eller oförmånlig är ej så lätt att säga. I och för sig är det
en given fördel att dessa frukter av eftertanke och forskarmöda komma
de dagliga tidningarnas stora läsekrets för ögonen, ty de nå därmed
ojämförligt längre än på något annat sätt, radion allena undantagen.
Men systemet har i hög grad sina förtjänsters fel. I bästa fall
genomögnas artiklarna med en något förströdd blick vid morgonkaffet,
medan dagens arbete redan väntar, och detta utgör i verkligheten en
orättvisa mot vad som ofta hade förtjänat att läsas och begrundas; de
läsare av en morgontidning som ta upp den till förnyat och
grundligare studium efter slutat dagsverke äro sannolikt lätt räknade. Ännu
[-Veckotidningar.-]
{+Veckotid-
ningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
