Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tioårsminnen. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIOARSMINNEN 509
åvägabringa förhandlingar om samförståndsfred kommo
därför att inskränka sig till hemliga fredstrevare i olika
riktningar, välmenta fredspredikares maktlösa förkunnelse i
krigsöknen samt ett misslyckat försök att samla den
socialdemokratiska internationalen till samfälld och verkningsfull
fredspåtryckning på de krigförande.
Historien om 1917 års många hemliga fredstrevare kan
ännu ej skrivas och förblir kanske oskriven. Ibland voro de
rena diplomatiska rekognosceringsfmter eller avvisades de
som sådana. Ibland utgingo de från beskäftiga
fredsspecialister utan spår av förbindelser i verkligt bestämmande
kretsar. Ibland lancerades de i ett som psykologiskt gynnsamt
ansett ögoi\blick, men råkade ut för förhalning och befunnos
sedan ej alls stämma med ett förändrat läges helt nya
förutsättningar (så exempelvis den fredsmanöver, som knutits till
påvlige nuntien Pacellis namn). Stundom motverkade de
fullständigt sitt ändamål, såsom t. ex. kejsar Karls fredsinviter
genom prins Sixte av Bourbon och greve Czernins
överdrivna svartmålning av Österrikes svaghet: de förra ingåvo
ententen förhoppningen om att kunna locka Österrike till
separatfred, den senare, avsedd att i all hemlighet dämpa
tyska militärkretsars högtflygande krigsmålsidéer, blev genom
Erzbergers indiskretion känd på ententesidan och gjorde där
tjänst som ett verkningsfullt uthållighetsargument.
Sådana argument behövdes onekligen sommaren 1917 i
Frankrike, där misslyckandet av Nivelles offensiv och den
stora manspillan denna kostade framkallat farliga
myterirörelser inom flera truppförband och där samtidigt
krigströttheten bland breda lager av den civila befolkningen fått en
omfattning, som först senare börjat bli känd. Winston
Churchill omtalar, att »myterier — några av mycket
allvarlig karaktär — inträffade inom 16 olika armékårer», att några
av de bästa trupperna deltogo, divisioner valde soldatråd och
»hela regementen bröto upp mot Paris för att begära
fredsunderhandlingar och mera permission». Det ingeringen hög
tanke om tyskarnas kunskapartjänst, att dessa märkliga
händelser i stort sett förblevo okända för tyska stora
högkvarteret. Sir Henry Wilson fullständigar Churchills skildring
genom några pessimistiska dagboksanteckningar från en färd
i Vogeserna och till schweiziska gränsen. Han fann de unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
