Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Baskonflikten i Sydafrika. Av Paul Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RASKONFLIKTEN I SYDAFRIKA 545
Detta var icke utan betydelse för den indiska frågan. Man
hade nämligen i Indien gärna talat om att engelska kungen
hade vetorätt mot parlament och regering i Sydafrika. Och
man hade också tydligt sagt ifrån att om en mot inderna orättvis
lagstiftning komme till stånd där, skulle man utöva den största
möjliga påtryckning på engelska regeringen för att denna skulle
inlägga sitt veto. Om icke annat skulle man sätta denna i en
högst obehaglig situation. Ty redan talet om en sådan vetorätt
var ett rött skynke för nationalisterna i Sydafrika. Nu var
emellertid denna fara ur världen. General Hertzog hade ryggen
fri. Nu fanns ej längre något konstitutionellt band på
Sydafrikas fulla självbestämningsrätt i denna fråga, som ju i varje
fall i dess regerings ögon var en ren inrikesfråga. Inderna
hade icke längre någon högre rätt att vädja till eller hota med.
Och detta innebar — det låg ju närmast till hands att tänka —
att sydafrikanarna skulle bli ännu mindre tillmötesgående.
Här visade sig nu*Andrews’ stora politiska klokhet. En
skickligare diplomat kunde Indiens folk icke fått i denna
angelägenhet än denne omutligt rättrådige man, som hänsyslöst tog etiken
som måttstock för politiken. Han erkände utan omsvep
Sydafrikas nya status inom imperiet, och han kunde också
uppriktigt lyckönska general Hertzog till denna stora framgång.
Han som i tryck framlagt sin övertygelse om Indiens rätt till
full självständighet — han går här så långt att icke ens Gandhi
helt följer honom — han måste ju som en naturlig sak ge
samma erkännande åt Sydafrika. Oavsett om det gjorde hans
egen politik svårare eller lättare, så var det rätt. Och därmed
var den saken avgjord för honom. Och denna ståndpunkt torde
nog ha bidragit till att vinna sympatier för honom bland de
sydafrikanska politici.
Det gällde nu, så vände Andrews saken, för Sydafrika att dra
konsekvensen av sitt nya oberoende genom att göra full
rättvisa även åt andra. Lika litet som det vore fråga om något
maktspråk mot Sydafrika, lika litet borde detta betrakta saken
som en maktfråga. Det gällde blott att söka den riktiga
lösningen och sedan göra vad man funnit vara rätt. Onekligen
enkelt, nästan för enkelt att i vanliga fall förverkligas!
Konferensen samlades i den bästa stämning, vilket omedelbart
visade sig genom ett par ömsesidiga medgivanden, som gjordes
strax vid dess öppnande. Det gällde den för Sydafrika aktuella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
