Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En dramatisk idéhistoria. Av Torsten Bohlin - Gustav Aulén: Den kristna gudsbilden genom seklerna och i nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 LITTERATUR
EN DRAMATISK IDÉHISTORIA
Gustaf Aulén, Den kristna gudsbilden genom seklerna och i
nutiden. En konturteckning. Svenska kyrkans diakonistyrelses
bokförlag. Stockholm 1927. 400 s. Pr. 9:50 kr.
Ett ur mer än en synpunkt märkligt arbete, förtjänt att
uppmärksammas vida utöver den teologiska fackkretsen!
Märklig är denna undersökning redan ur själva ämnesvalets
synpunkt, i det att den faktiskt utfyller vad man kunde kalla en vit
fläck på den kristna idéhistoriens karta; en ingående, tidevarven
omspännande monografi över den kristna gudsföreställningen ges —
egendomligt nog — överhuvud icke, ehuru vi eljest kunna följa snart
sagt vilken trosföreställning som helst på dess vandring genom
tiderna.
Aulén uppställer och motiverar genom undersökningen i dess helhet
satsen, att liksom den kristna tron är alltigenom gudstro, så kan ingen
trosföreställning med rätta ställas i paritet med gudsföreställningen.
Gudsföreställningen inverkar på ett avgörande sätt på alla kristna
trosföreställningar; hela kristendomstolkningen blir med ett slags inre
nödvändighet sådan som gudsföreställningen är. Utifrån denna
hittills outnyttjade metodologiska synpunkt upprullar Aulén i själva verket
hela den kristna idéhistorien.
Med en träffsäkerhet, som man icke behöver tveka att kalla
beundransvärd, har Aulén förstått att sikta det i sin överflödande ymnighet
närmast förvirrande historiska stoff, som tränger sig på, för att i stället
koncentrera analysen till de stora höjd- och vändpunkterna i den
idéhistoriska utvecklingen. Urkristendom — Marcion — Augustinus —
Thomas, Occam och medeltidsmystik — Luther — ortodoxi och
upplysning — Schleiermacher och Ritschl — nutiden, detta är
milstolparna på vägen. Och den kunnige vägvisaren skyndar utan att brådska
men också utan att låta sig fördröja alltför länge vid någon än så
fängslande utsiktspunkt. Det är sant, att för det allmänna
medvetandet representerar »dogmhistoria» knappast någon mera
stimulerande litterär genre. Men den som överhuvud har sinne för
idéhistoria och dess dramatik torde icke kunna undgå att med oavbruten
uppmärksamhet, jå med spänning, följa denna framställning ända från
början till slut. När förf. någonstädes karakteriserar sin överblick
såsom ingenting mera än »en flyktig skiss», så är denna
självkarakteristik åtskilligt missvisande; på sin höjd kan skenet av »flyktighet»
uppkomma därigenom, att läsaren i stor utsträckning befrias från att
själv arbeta sig igenom det historiska stoff, varpå synteserna byggas.
I denna mening är boken »lätt» skriven; man märker icke — i varje
fall icke på något besvärande sätt — all forskningsmöda, som ligger
bakom den raska och djärva linjeteckningen.
Minst av allt är det en tillfällighet, att den konturteckning, Aulén
avser att giva, från första början tar sikte på den kristna gudsbilden.
Utbytet av det traditionella uttrycket »gudsbegrepp» mot gudsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
