Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Av J. Guinchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 J. GUINCHARD
den förra, lyckligtvis i stort sett, går något hastigare än den
sistnämnda, så händer det, att teknikens visare ibland lokalt eller
temporärt råkar på efterkälken. Då blir det krig och kamp om
brödfödan folken emellan, d. v. s. strid om kolonialområden, om
handelshegiemoni, om råvaror för industriell expansion o. s. v.
Jämvikten återinträder visserlig’en förr eller senare, men priset är
fruktansvärt dyrt. Det ha vi färska erfarenheter av. Nu veta vi, att
folkmängdens visare rör sig för Västerns vidkommande åtminstone i
allmänhet allt långsammare, men i det delvis redan nu
tätbefolkade Östern — väderstrecket taget i något vidsträckt riktning
— snurrar samma visare tills vidare med oförminskad fart. Och
däri ligger onekligen, det få vi ej fördölja för oss, frön till
allvarliga friktioner, åtminstone temporära och lokala sådana, man
må f. ö. se så ljust och optimistiskt på världens framtid som helst.
Kiplings poetiska ord — som svårligen kunna undgås vid
diskussion i dessa ämnen! — »East is East and West is West and
never the twain will meet» riskera att ur folkmängdssynpunkt och
kampen om existensmöjligheterna åtminstone en tid ställas på
huvudet. En enligt min mening i mångt och mycket orättvist
bedömd tragisk härskarpersonlighet präglade redan för mer än
tre decennier sedan, med udden av sitt svärd och sin penna
riktad mot Östern, orden: »Völker Europas, wahret Eure heiligsten
Giiter!» Han utskrattades då naturligen av dem, som icke gärna
vilja se utöver den egna gärdesgården och som helst falla
tillbaka på ordstävet om den onödiga omsorgen för morgondagens
bekymmer. Hans ord ha nu onekligen fått en växande aktualitet,
sedan framtidens skymmande moln börjat i någon mån
genomträngas av den befolkningsstatistiska strålkastaren.
De långa och mäktiga vågorna i folkens utvecklingshistoria
kunna vi ej stämma. Vi kunna möjligen i någon mån förutse
dem och bygga nya vågbrytare eller stärka dem vi redan ha som
skydd mot väntade stormfloder, om vilkas faktiska styrka vi dock
måste sväva i okunnighet. Det är möjligt, att vetenskap och
teknik — såsom ofta skett i mänsklighetens historia — just vid
påfrestningens epoker inträda hjälpande och utjämnande. Det
är möjligt att befolkningsvågorna från Östern bli mindre
våldsamma än de vid ett par föregående tillfällen i historien vaiit.
Det är även möjligt, att ett mäss- och proletärvälde icke kommer
att taga de omstörtande och kulturiiedrivande former, som vi
förut och ända in i allra senaste tid’ sett exempel på. För den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
