Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En vetenskapsmans självbiografi. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växlar från individ till individ, från folk till folk, från kulturepok till
kulturepok. Det ligger då nära tillhands att söka vidga ut den
psykologiska undersökningen på komparativ basis, att söka historiskt följa
moralens utveckling, att på detta sätt söka få ökad klarhet över den
roll, som olika faktorer spelat och fortfarande spela vid bestämmandet av
den moraliska uppfattningen. De mest skilda åsikter ha som bekant gjorts
gällande i fråga om sambandet mellan moralen å ena sidan och
rättsordningen, religionen, de ekonomiska förhållandena o. s. v. å den
andra. Och medan man på vissa håll antagit en ganska stark
stabilitet och oföränderlighet hos den moraliska uppfattningen, har man
på andra håll gått till en motsatt ytterlighet. Behovet av en
komparativ och historisk undersökning måste under dylika omständigheter
te sig ganska starkt, och på etikens såväl som på flera andra områden
har ju under det gångna århundradet den historiska metoden vunnit
betydligt ökat erkännande.
Emellertid möter det vid en komparativ eller historisk
undersökning stora svårigheter att nå fram till själva de moraliska
värderingarna. Man måste vanligen nöja sig med att studera sådana lättare
gripbara realiteter som rättsordning och sed och räkna med, att en
viss korrelation råder mellan dessa data och den gängse moraliska
uppfattningen, ett antagande som naturligtvis innehåller ett hypotetiskt
element. Men även om man på så vis lyckas klarlägga den faktiska
utvecklingen av den moraliska uppfattningen, lämnar tydligen metoden
forskaren i rätt hög grad i sticket, när det gäller att utreda
kausalsammanhangen.
Ännu svårare blir det att klargöra kausalsammanhangen, när man
utsträcker jämförelsen till en mängd samhällen och stammar på mycket
olika kulturstadium. Prof. Westermarck har själv på ett träffande
sätt karakteriserat en dylik metods brister: »Den sammanför
företeelser av liknande slag, som anträffats hos olika folk, till en och samma
grupp, liksom zoologen och botanisten sammanföra liknande djur- eller
växtindivider till en och samma art. Men då en kulturföreteelse
sålunda lösgöres från sitt organiska sammanhang, kan det hända, att
den kommer att framstå i en ofullständig eller oriktig dager; sociala
företeelser äro icke isolerade fenomen, utan påverkas i hög grad av
lokala förhållanden, av den fysiska miljön, av de omständigheter under
vilka människorna leva, av deras vanor och själsliga egenheter». Det
blir med andra ord svårare att vid en jämförelse utreda den kausala
betydelsen av en faktor, ju flera andra faktorer samtidigt variera.
Trots alla de svårigheter som metoden möter, har som sagt under
1800-talets lopp behovet av komparativ och historisk forskning på det
moralfilosofiska området gjort sig allt starkare känt i England liksom
på andra håll. Spencer bygger som bekant i sina etiska
undersökningar i inte så liten utsträckning på etnografiskt material, och Leslie
Stephen betonar med eftertryck behovet av historiska undersökningar:
»Ethical investigations, like others, will have some definite results
when we turn to what are called historical methods of inquiry».
Över huvud har utan tvivel evolutionismen i dess olika former varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
