Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En vetenskapsmans självbiografi. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en av de faktorer, som verkat stimulerande på den historiska och
komparativa forskningen på det moralfilosofiska området.
Prof. Westermarck hade redan tidigt gjort sig förtrogen med dessa
forskningsmetoder och speciellt förvärvat sig ett stort herravälde över
det svårbearbetade etnografiska materialet. Hans första stora arbete, Det
mänskliga äktenskapets historia, var ju en dylik historisk-komparativ
undersökning, och det låg nära tillhands att söka göra dessa metoder
fruktbringande också på det moralfilosofiska området. Denna tanke
realiserades genom det stora verket om moralens uppkomst och
utveckling, ett verk som bygger på ett synnerligen omfattande
etnografiskt och rättshistoriskt material.
Hume påpekar i Treatise on human nature, hur svårt det
mestadels varit att i en teoretisk moralfilosofisk undersökning undvika
värdeomdömen. »In every system of morality which I have hitherto
met with I have always remarked, that the author proceeds for some
time in the ordinary way of reasoning, and establishes the being of
a God or makes observations concerning human affairs; when of a
sudden I am surprised to find, that instead of the usual copulations
of propositions is and is not, I meet with no proposition that is not
connected with an ought or an ought not». Inte heller evolutionismen
har ju undgått en dylik begreppsförskjutning. Utvecklingsidén har ej
endast kommit till användning vid den vetenskapliga analysen av den
givna verkligheten; idén har också understundom fattats som ett
värdebegrepp och kommit att bilda underlaget för en normativ etik. Prof.
Westermarck tar emellertid principiellt avstånd från varje normativ
etik. »Vill man använda ordet ’etik’ såsom benämning på en
vetenskap, så kan denna vetenskaps uppgift endast bestå i att undersöka
det moraliska medvetandet såsom ett faktum». Denna tendens till
utrensning av det normativa elementet ur den vetenskapliga etiken,
en tendens som bland rikssvenska forskare särskilt representerats av
prof. Hägerström, står ju i full konformitet med utvecklingen på
närbesläktade områden, exempelvis nationalekonomien. Och här liksom
i flera andra avseenden har prof. Westermarck genom sitt arbete om
moralens uppkomst och utveckling gjort en insats av mycket stor
betydelse.
Det var ett sjuttonårigt forskningsarbete som nådde sin avslutning,
när detta verk sommaren 1908 fullbordades. Prof. Westermarck
betonar i sin självbiografi, vilken central betydelse detta verk haft för
honom. Ȁktenskapets historia hade intresserat mig som vetenskaplig
uppgift, men det ämne som nu under en lång följd av år upptagit
mina tankar, hade varit för mig ett livsintresse, jag kan nästan säga
en hjärtesak. — Jag hade mången gång oroats av tanken på att min
bok möjligen komme att bliva oavslutad; den var uppbyggd så, att
rättsbegreppens historik i de senare tre fjärdedelarna var av nöden
för att bekräfta den allmänna teori om det moraliska medvetandets
natur, som framställts i de tidigare kapitlen».
Vid sidan av etiken och äktenskapets historia har
religionsvetenskapen intagit en framskjuten plats i prof. Westermarcks forskningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
