Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Moderna kommunikationsmedel på klassisk mark. Av Natan Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 NATAN SVENSSON
av vittringen eller av jordbävningar och förkastningar. Med
allt detta förstår man lätt nog, att järnvägarnas framtid i
Grekland ter sig allt annat än ljus. Därtill kommer den ekonomiska
sidan av saken, och den har alltid varit och kommer troligen
alltid att förbli den mörkaste. Endast Mellan- och
Nordgrek-lands järnvägar äro statsbanor och kunna räkna på att få hjälp
av statskassan, om deras egna inkomster ej skulle slå till. Hela
Peloponnesos’ järnvägar ägas av bolag och äro helt hänvisade
till sina egna resurser.
Trots allt detta måste man erkänna, att de grekiska
järnvägarna skötas och även tyckas bära sig ganska bra. Allting
måste naturligen bedömas efter landets övriga förhållanden och
möjligheter. Man får ej begära för mycket av detta arma land,
som ännu ej levat hundra år som fri stat och som oupphörligen
åderlåtits av krig och inre oroligheter. Ej heller får man pocka
på att finna något motsvarande våra, på höjden av teknisk
fulländning och komfort stående kommunikationsleder. På sina
håll i Grekland åker man dock i ganska bekväma och fullt
moderna vagnar. Saloniki—Athen-expressen t. ex. kunde
mycket väl våga visa sig på europeiska skenor. Visserligen äro
de grekiska järnvägarna smalspåriga, och deras »ånghästar» äro
av samma lilla, pittoreska ras som de, vilka transporterade
våra föräldrar i deras barndom. Farten har heller inte blivit
mycket hastigare än den var på den tiden. Men tågen gå, och
de gå numera t. o. m. i nästan full överensstämmelse med
tidtabellen. I varje fall händer det mycket sällan, att tågen
komma flera timmar efter — eller /öre, som man ofta hör
berättas av gamla Hellas-farare. Vagnarna utmärka sig
sannerligen ej för någon komfort men uppfylla dock sitt ändamål,
ehuru man oberoende av biljettens klass måste vara beredd att
sitta med benen inklämda emellan de hundratals knyten, korgar
och knippen av sammanbundna höns, får eller andra matnyttiga
varelser, som nu en gång äro ofrånkomliga för en grek på resa,
han må sen vara bankir eller bonde. Det ser ut, som om man
aldrig försökt begagna sig av en sådan bekvämlighetsinstitution
som bagagevagnar. Somliga sträckor ha beståtts lyxen av
restaurationsvagnar, trots att varje större station har en mer eller
mindre välsorterad buffet. Dock vill jag i människokärlekens
intresse varna Greklandsfarande landsmän för denna lyx: värre
uppskörtad kan man ej gärna bli i Grekland än där. Annars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
