Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 1 mars 1928 - Norges socialistiska regeringsexperiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 DAGENS FRÅGOR
förklarade han, att han för sin del icke hade några principiella
invändningar mot en arbetareregering. Denna förklaring kan förefalla
naturlig i andra länder, men man får icke glömma, att det norska
arbetarpartiet har intagit en klar revolutionär ståndpunkt och att
större delen av dess anhängare har varit eller är kommunistiskt
infekterad. Detta framgick också med allra största tydlighet, när
arbetareregeringen med dess utmanande ministeruppsättning tillkom
och började utveckla sina idéer. I själva verket var det den radikala
flygeln inom partiet, som hade segrat, och den gick till sitt värv icke
för att regera utan för att demonstrera. Det parlamentariska
vinteräventyret var endast en parallell till förstamajdemonstrationerna.
Regeringens egna handlingar i fortsättningen bekräftade så tydligt
som möjligt detta antagande. Först kom regeringsprogrammet, som
i radikalism icke lämnade något övrigt att önska. Bland annat skulle
försvarsutgifterna starkt reduceras och årets vapenövningar helt
inställas. De av stortinget nyligen antagna bestämmelserna till sk}rdd
för arbetsvilliga skulle upphävas, ehuru tidigare händelser visat att
denna lag var absolut nödvändig. Därtill kommo stora anslagskrav
för arbetslöshetens bekämpande samt en del projekt i skattelindrande
syfte — naturligtvis endast för smärre inkomsttagare. Det fanns ingen
utsikt till att dessa förslag skulle kunna genomföras i stortinget, utan
de framlades endast som demonstrationer. Betecknande är att
arbetarregeringen fortsatte med denna verksamhet även sedan den fått
sitt misstroendevotum och visste att en annan regering stod färdig i
förstugan och bara väntade på att få komma in och börja arbeta.
Den Hornsrudska regeringen fattade till och med under sin
avskedskonselj en hel rad beslut om kommande propositioner — numera ha
de ingen annan betydelse än som material för partiets agitation.
Regeringens debut var sålunda den sämsta möjliga. Trots detta är
det i viss mån förvånande, att den så hastigt kunde expedieras. Den
verkliga grunden härtill är att den ställdes inför en realitet, som den
icke på något sätt kunde bemästra och som helt enkelt framtvingade
en hastig exekution, med eller utan parlamentarikernas vilja. Den
ekonomiska barometern började ge utslag på ett sätt som ansågs tvinga
vederbörande att handla och handla hastigt. Det var verkligen
ingen överdrift, när Mowinckel under debatten påstod, att
arbetarregeringen var en fara för landet redan genom sin existens. Det
avgörande för den socialistiska regeringens öde blev den tydliga
kapitalflykt, som dess regeringstid medförde. Själva företeelsen är dock av
äldre datum. Som norska riksbankschefen, direktör Rygg, i ett
föredrag den 20 februari meddelade, hade en viss kapitalflykt gjort sig
märkbar redan under sommaren. I samband med valrörelsen gingo
rykten om nedskrivning av skulderna, och även andra åtgärder av
kapitalfientlig natur kommo på tal. Sådana förhållanden medförde en
viss oro, som tog sig tydliga uttryck i överflyttning av kapital i mindre
omfattning till utlandet. När valresultaten blevo kända och landet
stod inför eventualiteten av en arbetarregim med kommunistisk färg,,
ökades oron för att i oktober stiga till ett maximum. I november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
