Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Faran från luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 235
nu uppflammade försvarsdiskussionen, torde man kunna utgå ifrån,
att de direktiv, som utfärdats — eller komma att utfärdas — för dess
arbete i viss mån rönt intryck av det nyvaknade intresset för denna del
av vårt försvarsproblem. Försvarsministerns uttalande till
statsrådsprotokollet liksom namnen på de tillkallade utredningsmännen nådde
nämligen offentligheten först några veckor efter tillsättningen av
kommittén.
Den formella anledningen till beslutet om denna utredning var
emellertid en framställning av den 12 mars 1927 från chefen för
generalstaben. Med stöd av världskrigets erfarenheter påvisas här
flygvapnets oerhört ökade betydelse, särskilt i den offensiva krigföringens
tjänst. Folkrättsliga bestämmelser innebära intet som helst skydd mot
luftanfall, vilka numera kunna tänkas riktade även mot den civila
befolkningen, var helst denna än anträffas. Efter att hava påpekat, att
1925 års försvarsordning icke innefattade sådana organisatoriska eller
andra anordningar, som betingades av de berörda förhållandena,
framhåller generalstabschefen vikten av att särskilda åtgärder utan
dröjsmål vidtagas, varvid särskilt frågan om kommunernas medverkan vid
såväl det fasta som det rörliga luftförsvarets organisation träder i
förgrunden.
Försvarsministern tog, såsom synes, synnerligen god tid på sig, innan
han kom till nödig klarhet angående det oavvisliga behovet av den
föreslagna utredningen. Emellertid vill det av hans uttalande till
statsrådsprotokollet vid kommitténs tillsättande synas, som om han efter denna
grundliga funderare verkligen kommit till en riktig uppfattning av hela
det nu så modernt vordna problemkomplexet. Han nöjer sig
nämligen härvid icke med att blott färglöst instämma i vad
generalstabschefen anfört, utan erkänner oförbehållsamt, att frågan om
kommuners, civila myndigheters, industriella företags ni. fl. medverkan vid
luftförsvaret så intimt sammanhänger med landets försvarsberedskap
i övrigt gentemot luftanfall, att det synes honom nödvändigt, att detta
problem z sin helhet blir föremål för utredning. Härvid skulle de av
generalstabschefen föreslagna åtgärderna kunna tagas under
omprövning sedda i samband med övrig för landets försvar mot anfall från
luften erforderlig beredskap och nödvändig organisation.
Det är således en ytterst betydelsefull uppgift, inför vilken de
omedelbart efter påskhelgen sammanträdande utredningsmännen ställas. För
att kunna rätt fullgöra sitt värv måste dock de sakkunniga fatta sin
uppgift ännu vidare än vad försvarsministern formulerat den.
Luftförsvaret och vad därmed sammanhörer kan icke brytas loss ur sitt
organiska och organisatoriska sammanhang, om nämligen det helas
ändamålsenlighet nu äntligen skall komma till sin fulla rätt. Under
sådana förhållanden måste de tillsatta utredningsmännen — förstärkta
med ytterligare tillkallade fackmän på skilda områden — taga
ställning till landets försvarsberedskap icke blott mot anfall från luften,
utan mot anfall i allmänhet, på vad sätt och med vilka medel detta
än ansattes. Den undersökning av samtliga på vårt försvarsproblem
inverkande strategiska, taktiska och tekniska faktorer, som i vårt land
18. Svensk Tidskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
