Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Faran från luften - Den nya flickskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 DAGENS FRÅGOR
efterlysts ända sedan försvarsrevisionens tid och vars fullständiga
frånvaro bakom 1925 års försvarsordning kan skönjas i stort som i smått,
när det gäller detta organisatoriska monstrum, den undersökningen
har nu av omständigheternas makt framtvingat sig själv. Den senaste
tidens diskussion i försvarsfrågan och härvid kanske främst de från
tekniskt sakkunnigt håll gjorda uttalandena hava tydligt givit vid
handen, att vårt försvarsproblem, även när det gäller angrepp från
luften, ingalunda behöver målas i alltför mörka färger. Att förhindra
de fientliga flygbasernas framtlyttning är härvid ett praktiskt
påvisbart mål för nutida svensk försvarspolitik. Men skall tavlan kunna
bibehålla denna sin förhoppningsfulla underton, kräves främst en
grundlig och förutsättningslös undersökning, fotad på modern uppfattning
om krigföringens mål och medel, och därefter en anpassning av våra
försvarsanstalter — hittillsvarande och nyskapade — efter de resultat,
vartill denna undersökning kommer.
Fjolårets stora skolreform, som kommer att
medföra en förlängd studietid i beskurna och försämrade
skolformer för ett stort antal svensk ungdom, var icke minst
betänklig i sina anordningar för flickornas undervisning. De nya statliga
läroverken för flickor skola alla bygga på det längre
grundskolestadiet och komma därför över lag att representera just dessa beskurna
och försämrade skolformer. Detta beslöts samtidigt med införandet
av bestämmelsen, att de privata högre flickskolorna skola bygga på
den fyraåriga bottenskolan. M. a. o, den förmån, som det kortare
grundskolestadiet innebär för den högre skolan, kommer endast den
kvinnliga ungdom till del, som genomgår de privata flickskolorna, ej
den, som söker sig in vid de nya statliga flickläroverken. Dessa bliva
redan från starten offer för den bottenskoledogmatism, som icke fick
sitt lystmäte vid ombildningen av vår gamla läroverksorganisation.
Den dubbla anknytning till folkskolan, som beträffande denna
genomfördes, borde givetvis fått sin motsvarighet vid de nya flickläroverken.
Så skedde som sagt icke, och dessa nya högre flickskolor representera
därför icke någon ny, för flickor lämpad skolform, utan den mest
sammanträngda, redan för gossar mindre fördelaktiga skoltypen för
realskola och gymnasium.
Skolbeslutet av i fjol innesluter dock en från synpunkten av
flickornas undervisning ännu betänkligare sida. Med ett penndrag
genomförde man samundervisningen inom den nuvarande läroverksorganisation
i en utsträckning, vida större än den som hade förutsatts i den kungl,
propositionen och utan något som helst hänsynstagande till de olika
önskemål, som i detta hänseende förefunnos på de olika
läroverksorterna. Som en följd härav fastslogs, att statsbidrag ej längre skulle
utgå till flickskolor i en del mindre städer. Riksdagsbeslutet medför
alltså nedläggandet av flickskolor i omkring 12 städer, och på många
andra platser ter sig denna skolas ställning synnerligen oviss genom
konkurrensen med det för flickor öppnade läroverket. Den för
flickornas högre skolundervisning bäst anpassade skolformen, den åtta-
Den nya
flickskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
