Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den egyptiska frågans senaste fas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 247
ligt den brittiska metoden, och om konungen funne sig böra tillkalla
utländska officerare som instruktörer, skulle han välja dem bland
brittiska undersåtar. Råkade England i krig, skulle Egypten medge
brittiskt tillträde till sitt område, hamnar, aerodromer o. s. v. Till
de brittiska riksförbindelsernas tryggande skulle England bemyndigas
att på egyptiskt område hålla de väpnade styrkor det funno för detta
syfte nödiga. Dessa truppers närvaro skulle ej anses innebära någon
ockupation eller något intrång i Egyptens suveräna rättigheter. Efter
10 år skulle de båda regeringarna till prövning upptaga frågan om
dessa truppers stationering och, om enighet då ej vunnes, underställa
denna fråga Nationernas förbunds råd. Vid anställande av utländska
ämbetsmän skulle egyptiska regeringen i regel ge brittiska undersåtar
företräde. Brittiska regeringen förband sig att bruka allt sitt
inflytande för att få kapitulationerna ersatta med andra anordningar,
»närmare överensstämmande med tidens anda och Egyptens
nuvarande status». Likaledes skulle den stödja en egyptisk anhållan om
inträde i Nationernas förbund. Vid egyptiska hovet skulle Hans
Brittiska Majestät representeras av en ambassadör med rang före övriga
utländska representanter. Tvister om fördragets tolkning skulle
behandlas enligt pakten för Nationernas förbund. Ett annex till
fördragsutkastet innehöll detaljbestämmelser om egyptiska arméns
ammunition, upplåtelse av kaserner o. s. v. åt brittiska arméns trupper,
förbud mot utländska luftfartygs och flygmaskiners flygning över
Suezkanalen m. m., om tillsättande av en finansiell och en juridisk
rådgivare samt om oförminskat antal brittiska tjänstemän i Egyptens
polisväsen, tills kapitulationssystemet hunnit reformeras. Frågan om
Sudans ställning förbigicks på förslag av Sarwat pascha, i
fördragsutkastet, med tystnad.
Eran engelsk sida var fördraget färdigt att undertecknas i Kairo
den 20 december 1927, men Sarwat pascha yrkade på uppskov för
ytterligare överläggningar med sina kabinettskolleger och med
nationalistpartiets ledare, Mustafa pascha Nahas. Dessa överläggningar drogo
ut på tiden, och Nahas pascha lät brittiske överkommissarien för
Egypten och Sudan lord Lloyd förstå, att fördraget vore oantagligt,
enär det ej stadgade alla brittiska truppers utrymning av egyptiskt
område. Den l mars 1928 meddelade Sarwat pascha, att Waffd
(nationalistpartiet) enhälligt förkastat fördraget, varför han numera såg
sig ur stånd att underteckna det. Han inlämnade därpå, den 4 mars,
sin avskedsansökan.
Innan denna ännu hunnit beviljas av kung Fuad, tillställde lord
Lloyd på Ghamberlains order egyptiska regeringen en not, vari den
brittiska uttryckte sina bekymmer över några i egyptiska parlamentet
under behandling varande lagförslag, vilkas antagande skulle försvaga
regeringens förmåga att upprätthålla ordningen och skydda
befolkningens liv och egendom. Lagförslaget i fråga utsträckte rätten att
hålla politiska möten och bära vapen. Sarwat paschas officiella
avslag i fördragsfrågan innehöll, jämte ett tack för den »vänliga anda»,
vari Chamberlain fört förhandlingarna och den »hjärtlighet» lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
