Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den egyptiska frågans senaste fas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 DAGENS FRÅGOR
Lloyd visat vid deras överläggningar, det meddelandet, att hans
kolleger funnit förslaget »oförenligt med Egyptens oberoende och
suveränitet» samt att det »legaliserade landets ockupation med brittiska
trupper», varför de ansågo det oantagligt. Till lord Lloyd yttrade
han, att han i London »begått ett misstag» i att ej förutse det läge,
som kunde uppstå, om kapitulationsmakterna vägrade att gå med på
reformer av kapitulationerna. Dessutom kunde han ej få de andra
ministrarna eller parlamentet med sig på den anordning med de
Brittiska trupperna han biträtt i London.
Därmed hade detta ovanligt långt komna uppgörelseförsök
ohjälp-ligen strandat. Mustafa pascha Nahas efterträdde Sarwat pascha som
premierminister den 18 mars. I sin programförklaring inför
parlamentet uttalade han sin förvissning om att en uppgörelse skulle
kunna träffas, »tryggande Egyptens oberoende och tillgodoseende
brittiska intressen, där dessa voro förenliga med detta oberoende». Det
måste emellertid vara »en överenskommelse vänner emellan och ej
mellan husbonde och träl». Särskilt starkt bifall hälsade hans löfte
att »upprätthålla Egyptens och Sudans fullständiga rättigheter i
överensstämmelse med rikets nationella värdighet». Den 30 mars var
Nahas pascha färdig med sitt svar på den engelska noten av den 4
mars, i vilken Chamberlain förklarat, att brittiska regeringen »ej kan
låta utövandet av sitt ansvar enligt förklaringen av 28 februari 1922
(om Egyptens oberoende) bringas i fara, varken genom egyptisk
lagstiftning av antydd art eller genom administrativa åtgärder», varför
den förbehöll sig att »vidtaga de åtgärder läget enligt dess
uppfattning kan kräva». Nahas paschas ivrigaste partivänner hade påyrkat,
att svaret otvetydigt skulle förklara Egypten obundet av nämnda
förklaring av 1922, men vid närmare betänkande drev han på denna
punkt ej saken till sin spets. Han nöjde sig med att »djupt beklaga»
noten och känneteckna den som »ständig inblandning i Egyptens
inre styrelse, förlamande parlamentets lagstiftningsrätt och rätt att
kontrollera förvaltningen samt omöjliggörande tillvaron av en
regering, värd detta namn». Lord Lloyd skyndade att underrätta Nahas
pascha, att det var under fyra klart formulerade förbehåll som
brittiska regeringen den 28 febr. 1922 proklamerat Egyptens oberoende.
De fyra reserverade frågorna hade man hoppats få uppgjorda genom
det med Sarwat pascha preliminärt utarbetade traktatsutkastet. När
detta nu avvisats, fortfor statns quo ante att råda, och brittiska
regeringen bibehöll sin absoluta handlingsfrihet i dessa punkter liksom
den egyptiska sin oberoende myndighet, under förbehåll av att
brittiska regeringen tillfredsställdes i dessa ärenden. Nahas pascha
fortsatte ej denna ömtåliga debatt, utan nöjde sig med att den 5 april i
parlamentet konstatera, att liksom lord Lloyd framlagt den brittiska
uppfattningen, så vidhöll egyptiska regeringen sin ståndpunkt, vilken
den ansåg vara ett medel att stärka det vänskapliga förhållandet till
Storbritannien.
Därmed är meningsutbytet om det förolyckade fördragsutkastet fört
till ända, och för ögonblicket råder en kort vapenvila, mellan drabb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
