Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 26 juni 1928 - Flygvapnet och vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 371
flygförband för samverkan med armén och marinen, än mindre för
självständiga operationer. Man framhåller, att den organisatoriska ramen
under sådana förhållanden blivit för storartad och att en återgång till
den gamla uppdelningen av flygvapnet på armé och marin bl. a. skulle
vara förenad med ekonomiska fördelar. Med hänsyn till landets resurser,
säges det, torde en avsevärd tidrymd förflyta, innan ett självständigt
flygvapen i egentlig bemärkelse -— en luftflotta —- kan uppsättas.
Den konklusion, som härur kan dragas, är otvivelaktigt att
flygsvap-net bör undergå en »konsolidering» genom en rationell uppdelning på
armé och marin.
Allvarligt betänksam blir man, då man finner liknande synpunkter
beträffande flygvapnet framlysa i generalstabs- och
marinstabschefer-nas yttranden rörande den centrala försvarsförvaltningens ordnande.
Marinstabschefen skriver bl. a.: »Armén och marinen behöva var för
sig specialiserade flygstridskrafter, varjämte härutöver erfordras
särskilda flygstridskrafter till högsta krigsledningens förfogande för
självständiga uppgifter. Men huruvida dessa sistnämnda flygstridskrafter
påfordra sin särskilda ständiga indelning, är icke bevisat».
Och chefen för generalstaben säger: »Avsikten med självständiga
flygstridskrafters användande bör vara att gagna krigföringen i stort.
Målet för dessa flygstridskrafters företag bör i krig angivas av högste
befälhavaren efter föredragning av generalstabschefen och
marinstabsche-fen i högkvarteret. Även bestämmandet av dessa flygstridskrafters
uppgifter bör således under det operativa planläggandet tillkomma cheferna
för armén och marinen i samråd. Chefen för flygvapnet bör kunna
tillkallas vid detta arbete, då det gäller att fastställa, huruvida till
förfogande stående flygstridskrafter kunna lösa uppgifterna».
Ordalagen äro försiktiga men tendensen synes klar -— en återgång till
den gamla ordningen beträffande den år 1925 tillskapade
flygorganisationen.
Det må vara tillåtet att betvivla hållbarheten av hela denna
tankegång med dess avsiktliga nedtryckning av det vapen, som av alla
ledande utländska auktoriteter betecknas såsom framtidens.
Den grundläggande frågan för en diskussion som denna måste vara,
huruvida flygvapnet verkligen är en maktfaktor att räkna med i
försvaret. Att så är förhållandet erkännes ju oförbehållsamt av alla, som
kunnat eller-velat sysselsätta sig med detta problem. Under sådana
förhållande måste den ovan berörda såsom grundläggande betraktade
åsikten om vårt lands ekonomiska oförmåga att nu skapa ett
självständigt flygvapen té sig minst sagt egendomlig. Har man kommit till den
insikten, att ett verkligt flygvapen är en första fangens maktfaktor i
försvaret och att avsaknaden av ett sådant kan få ödesdigra följder för
vårt land, så måste vi tydligen med all makt inrikta oss på att
åstadkomma detta flygvapen, utan vilket vår försvarsorganisation skulle vara
låghalt, om än så fulländad i övrigt.
Våra luftstridskrafter måste, därom torde man säkert kunna enas,
vara i stånd att upptaga striden med fiendens luftstridskrafter, vare sig
dessa avse anfall mot vårt territorium, mot våra lånt- och sjöstridskraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
