Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 26 juni 1928 - Regeringens skolpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 DAGENS FRÅGOR
friare och självständigare grepp på denna fråga och en vidare och all-
sidigare uppfattning av densamma än tidigare. Det kanske icke är för
djärvt att antaga, att i och med framläggandet av årets skolproposition
åsiktsbildningens period i denna fråga inom regeringen är avslutad och
att det målmedvetna handlandets era inletts! Intrycket härav förstärkes,
om man jämför regeringens hållning i skolfrågan under årets riksdag
med den under fjolårets. Ty då var det personer utom regeringen, som
handlade, under det att regeringen förhöll sig passiv.
Tack vare den hoppande majoriteten bekräftades regeringens för-
ändrade ståndpunkt av riksdagens båda kamrar, och i riksdagsskrivelsen
om de kommunala flickskolorna inrycktes en passus, som undanröjde
en av de betänkligaste oklarheterna i fjolårets skolbeslut. Det fastslogs,
att detta skulle tolkas så att de båda grundskolereformerna, den 4- och den
6-åriga, skulle betraktas som likvärdiga inom skolorganisationen. Detta
principuttalande, likaväl som det sätt, varpå anknytningsfrågan nu ord-
nats för de kommunala flickskolornas del, påkalla emellertid uppen-
barligen en revision av den läroverksorganisation, som i fjol genom-
fördes. Ty det förhåller sig ingalunda så, att dessa båda bottenskole-
former i praktiken fått en likaberättigad ställning. De nya statliga
flickläroverken fingo t. ex. ingen dubbel anknytning, utan dessa skulle
bygga enbart på den 6-klassiga bottenskolan. Samma blev förhållandet
med de smärre, en-linjiga realskolorna; med några få undantag skulle
dessa alla ombildas till 4-åriga realskolor. Förslaget om att de för-
statligade kommunala mellanskolorna skulle få utökas med en femte
klass och sålunda även anknyta till den fjärde klassen i folkskolan av-
slogs likaledes. Och slutligen inrättades de nya 4-åriga realskolelinjerna
vid läroverken utan någon som helst hänsyn till föreliggande behov
cech på bekostnad av äldre förefintliga och väl fyllda linjer. Såväl stats-
rådet Almkvists och regeringens som riksdagens ändrade principiella
ståndpunkt synes alltså påkalla en omedelbar revision av den lyck- ’
ligtvis ännu icke genomförda organisationsplanen till bättre överens-
stämmelse med den av såväl regering som riksdag nu hävdade upp-
fattningen.
De hoppande majoriteternas regeringskonst förutsätter måhända en
viss rörlighet hos regeringen själv, och när den påtalas ena gången
från högern för bristande konsekvens och principtrohet och den andra
gången från socialdemokratiskt håll, så är detta måhända, från rege-
ringens egen ståndpunkt sett, det yppersta kriteriet på denna rege-
ringskonsts fulländning. Men denna rörligare och labilare regerings-
konst syftar väl även den dock till sist till ett jämnviktsläge vid varje
frågas behandling, där man finner sig själv och sin ståndpunkt och av-
ser väl slutligen realiserandet av denna. Den tidpunkten är av alla
tecken att döma nu inne, och regeringens genomtänkta handlande i skol-
frågan har begynt. Är det för djärvt att antaga, att dess nästa gärning
blir en revision av fjolårets skolbeslut i enlighet med den nu slutligen
intagna ståndpunkten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
