Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Louis de Geers politiska personlighet i belysning av hans nyutgivna brev. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LOUIS DE GEERS POLITISKA
PERSONLIGHET I BELYSNING AV HANS
NYUTGIVNA BREV
av lektor GUSTAF JACOBSON
Då Louis De Geer på gamla dagar överraskade världen genom
att utgiva sina Minnen, betraktades detta som ett första
rangens evenemang ur både historisk och politisk synpunkt. Få
källskrifter från senare tid ha också så flitigt använts inom den
historiska litteraturen och så starkt fått bestämma den allmänna
uppfattningen av händelser och personer, som behandlas. När
nu Louis De Geers son och namne ställt ett urval av sin faders
rikt bevarade brevsamling till förfogande för publicering (Ur Louis
De Geers brevsamling. Norstedt, 1929), så kan man ej vänta, att
den nya publikationen skall väcka samma uppseende, som på
sin tid kom memoarerna till del. Primören har otvivelaktigt gått
förlorad för den som läst memoarerna och nu tager breven i sin
hand. I själva verket förhåller det sig också så, att de 174 breven
från Louis De Geer till hans intime vän, förre norske
statsministern i Stockholm Georg Sibbern, vilka utgöra huvudparten av
den föreliggande editionen, ligga till grund för ett betydande parti
av memoarerna, nämligen åren 1871—77. Under nedskrivandet
av sina memoarer bad De Geer sin vän att återfå breven till denne,
och han har flitigt utnyttjat dem, viserligen icke genom att citera
utan snarare såsom »piéces justificatives» för vad han meddelade.
Under sådana förhållanden få ju också breven för den tid, då de
sammanfalla med memoarerna, karaktär av primärkälla i
förhållande till de senare. Det är dock icke blott ur dylik metodisk
synpunkt, som breveditionen har anspråk på uppmärksamhet. För
det första sträcka sig breven längre fram i tiden än memoarerna:
medan de sistnämnda sluta sommaren 1888, gå de förra fram
ända till brevskrivarens död — det sista brevet, som måste
avslutas av De Geers maka, skrevs icke fullt två veckor, innan den
trötte åldringen fick gå till vila. Men därtill kommer en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0446.html
