Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur: »Svenska folkförfattare». En glimt av den folkliga bildningen. Av Carl Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
»SVENSKA FOLKFÖRFATTARE»
En glimt av den folkliga bildningen.
Betraktatar man vårt folk som en helhet måste man även se dess
bildning som en gemensamhet. Folkets samfällda bildning blir då
»folkbildningen». Dock måste två strömdrag inom folkbildningen, två
huvudtyper, urskiljas. Jag kallar dem i brist på bättre namn, den
akademiska och den folkliga.
Den akademiska bildningstypen är lättast att definiera. Sin stil och
sina ideal har den alltfort från Hellas och Rom men får innehåll
från hela världens samfält arbetande vetenskap. Den är internationell
alltså och i våra dagar oerhört specialiserad. Den förvärvas så gott
som uteslutande genom vetenskapliga, metodiskt ordnade studier.
Den folkliga bildningstypen är främst nationell och hämtar sina
element och lärdomar ur arbetslivet. Länge har den nästan
uteslutande varit resultatet av en mångtusenårig kulturutveckling å
jordbrukets grund, i kamp med en sträv natur i ett stort land. Vad denna
gamla allmogekultur är, eller snarare var, har man från akademiskt
håll sedan några årtionden fått upp ögonen för — hur starkt
natur-vuxen, djupt rotad och hur väl den till enhet och egen stil
omsmält talrika, nedsipprande droppar av högre-ståndskultur. Med den
industriella revolutionen inbryter folkrörelsernas tid i Sverige och
skapar nya typer inom den folkliga bildningen. Starka tyska och
anglosaxiska inflytanden upptas av den nya industriarbetarklassen,
medelklassen och av delar av bondeklassen. Dessa inflytanden
omformas och nationaliseras dock avsevärt av den svenska mentaliteten.
Frikyrkorörelsen skapar separatisten, nykterhetsrörelsen
föreningsmänniskan, marxismen ger den nutida urbaniserade arbetarklassen en
fast och sluten kulturtyp, som renodlad når mycket högt.
Den folkliga bildningens autodidakter sträva nog alla att dessutom
tillgodogöra sig den akademiska bildningens kunskapsinnehåll och
teorier. I avsaknad av vägledning forma de dessa till egna grupperingar.
Är den självlärde en snillrik människa och har han rika erfarenheter
ur det levande livet, kan hans bildning få en enastående friskhet och
frihet från konventionellt tankedamm och dogmslagg. Ofta kommer
autodidakten långt med realbildningen, men bristerna i den formella
föra med sig stundom bittra mindervärdighetskänslor.
Den folkliga bildningen har även den sin blomning i sin konst och
sina konstnärer, främst dock i sina diktare.
Industriarbetarklassens diktare äro många. En hel del äro kända,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
