Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Pelle Molin och Norrlandsskildringen. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PELLE MOLIN OCH
NORRLANDSSKILDRINGEN
av docenten HENRY OLSSON
Den avgörande vändpunkten i Pelle Molins utveckling bildar
hans uppbrott från huvudstaden och bosättning i Näsåker
sommaren 1890. På våren d. å. hade han för att kunna livnära
sig skrivit en serie skisser och uppsatser, samtliga obetydliga,
mot slutet av 1891 har han av samma bevekande orsak ånyo
fattat pennan, men det blev första mästarnovellen, Sjul. Om den
däremellan liggande tidrymden kan man i Gösta Attorps’ nyligen
publicerade monografiska studie — Pelle Molin, hans liv
och diktning — inhämta viktiga upplysningar.
Molin hade utan alltför inbringande resultat tillbragt några
studieår vid Konstakademien i Stockholm, och hans dröm var
att komma till Paris; en inträdd brytning med fadern
omöjliggjorde emellertid varje fortsättning på denna bana. Innan han
nu lämnar Stockholm, har han — troligen på våren 1890 —
avlagt ett besök hos den kände lappmålaren Johan Tirén, en
händelse som blev av avgörande betydelse för hans utveckling.
Enligt en tidningsartikel, som han kort efteråt publicerade, hade
denne inskärpt hos honom, att den svenska konsten vore för
litet nationell och att det närvarande, kosmopolitiskt inriktade
tillståndet icke kunde räcka så länge. Enligt Tiréns övertygelse
skulle en allmän strävan efter nationalism och provinsialism
snart bryta fram, och då gällde det att ha eget område, ett
slags poetisk provins, där inga föregångare hade varit och vars
säregna liv man kunde skildra med den förstkomnes rätt. En
sådan domän hade Tirén erövrat med sitt lappmåleri, som gjort
honom känd och älskad till och med i de djupa lagren av
Norrlands befolkning. Direktiven blevo Molins andliga vägkost på
resan upp till obygden. Och då han sedan blev fastsittande i
Näsåker, icke kunde komma ut i världen, ha idéerna slagit allt
starkare rot hos honom för att i ett brev till ungdomsvännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0480.html
