Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Dagens frågor - Hr Hamrins budget och hr Ekmans politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 41
riktigt bedömande av näringslivets läge och möjligheter, tanken på
skattehöjningar och nya skatter. I stället föreslår han att den brist på 36 milj.
kr., som föreligger, skall täckas med anlitande av kassafonden och fonden
för statsskuldens amortering. Kassafondens storlek tillåter en så kraftig
åderlåtning, som hr Hamrin föreslår, nämligen med 23 milj. De
återstående 13 milj. kunna utan svårighet täckas med rusdrycksmedel, men hr
Hamrins partitrogna uppfattning i frågan om rusdrycksmedlens
användning tillåter honom icke att gå den enkla och raka väg, som ligger närmast
till hands, nämligen att föreslå en jämkning på 1926 års bekanta kompromiss,
enligt vilken användningen av rusdrycksmedel för statsregleringsändamål,
d. v. s. till löpande statsutgifter, successivt minskas år från år medan i
stället dessa medel i ökad utsträckning tagas i anspråk för avbetalning av
statsskulden. Det hade ett år som detta legat nära till hands att begränsa
avsättningen till amorteringsfonden och låta en större del av
rusdrycks-inkomsterna ingå i budgeten för att täcka den förefintliga bristen. Men
denna lösning hade kanske sårat de frisinnade nykterhetsvännernas
ömtåliga känslor, och finansministern har därför valt en omväg för att nå
samma mål. Han har tagit rusdryckspengarna först sedan de ingått i
amorteringsfonden. Antagligen ha de därmed i de frisinnades ögon på något
förunderligt sätt blivit renade! Lösningen är ganska betecknande för den
nuvarande regeringskonsten.
Om budgetens inkomstsida är för övrigt icke mycket mera att tillägga än
att finansministern med klok försiktighet beräknat inkomsterna i
underkant. Hans icke alltför optimistiska uppfattning om konjunkturläget och
de närmaste framtidsutsikterna torde vara svår att vederlägga. En
konsekvens av denna tro på lågkonjunkturens långvarighet borde vara att
ansträngningarna redan nu inriktades på att nedbringa statsutgifterna.
Överskotten från de goda åren äro icke så rikliga att man kan räkna med att
de kommande årens budgeter skola finansieras lika lätt som detta års med
hjälp av kapitaltillgångar. Utgiftssidan måste därför nu och i framtiden
ägnas den allra största uppmärksamhet. Regeringen har gjort kraftiga
ansträngningar att hålla tillbaka utgiftsstegringarna och lyckats så pass
bra att den totala ökningen av anslagssumman begränsats till 2 % av
innevarande års stats slutsumma. Men sparsamheten har icke över hela linjen
gått fram med samma hårda hand. När det gäller försvaret har det
statsfinansiella läget och den pågående utredningen fått motivera avslag över
så gott som hela linjen på myndigheternas anslagsäskanden, men i fråga
om de sociala utgifterna har sparsamhetsviljan veknat. Hela inriktningen
på denna punkt vittnar om hur stark den föreställningen ännu är, att vi
på den sociala omvårdnadens område ha praktiskt taget obegränsade
uppgifter, vilkas tillgodoseende måste gå före allting annat och icke får hejdas
av statsfinansiella hänsyn.
Det är alltid vanskligt att med ledning av trontal och budget söka ställa
ett horoskop för den kommande riksdagstiden. Nya frågor dyka upp, nya
situationer uppstå, överraskande händelser inträffa, som kullkasta alla
beräkningar. Vad som från regeringens sida bjudes årets riksdag synes
emellertid vittna om att ministären Ekman, i vad på den själv ankommer, vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
