Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Om processreformen. Några ord i anledning av den kungl. propositionen. Av Ernst Kallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 ERNST KALLENBERG
och låtit önskvärdheten, jå nödvändigheten av en omfattande
processreform framstå i klarare belysning. Men en viktig
anledning till den stora omfattning, som kommissionens
reformförslag erhållit, ligger dock otvivelaktigt däri, att
kommissionen intagit en alltför kritisk hållning till vårt bestående
rättegångsväsende. Kommissionen har klart insett och skarpt
nagelfarit dess brister men ej i vederbörlig grad beaktat dess
stora förtjänster eller tillräckligt tagit hänsyn till de
svårigheter, som äro förbundna med, och den försiktighet, som kräves
vid en omdaning av sekelgamla i samhällslivet djupt rotade
institutioner och formerna för deras verksamhet. Vårt
rättegångsväsende lider enligt kommissionens uppfattning av
allvarliga och djupgående brister. Därav och av den
omständigheten, att föregående reformarbeten ej haft framgång, drager
kommissionen den slutsatsen, att en verklig förbättring står att
vinna endast genom en ingående revision av
rättegångsväsendet i dess helhet. Denna ståndpunkt förtjänar enligt min
mening ej gillande, och den kan ej heller anses ha godtagits i den
nu föreliggande kungl, propositionen ang. huvudgrunderna för
en processreform. Till några smärre ändringar kan förvisso ej
numera en processreform, som vill effektivt avhjälpa vad som
brister, inskränkas, men lika litet är det nödvändigt, lämpligt
och tillrådligt att sätta såsom mål en omgestaltning av allt,
som icke motsvarar de teoretiska idealen.
Den fråga, som för ögonblicket hör till de viktigaste att taga
ställning till, rör just reformens omfattning. Innan jag i det
följande ingår närmare härpå, skulle jag vilja fästa
uppmärksamheten på ett förhållande, som vid bedömandet härav synes
förtjäna beaktande. Orsaken till, att det processuella
reformarbetet i vårt land fortskridit sällsport långsamt och icke
hittills givit andra resultat i lagstiftningen än en del
författningar, som ej angå grundprinciper, ligger säkert, förutom i
det ifrågavarande lagstiftningsarbetets svårigheter och
djupgående samhälleliga betydelse, förnämligast däri, att intresset
för en genomgripande reform ej varit mera allmänt utbrett
eller behovet av en sådan reform i allmänhet insetts.
Reformintresset har överhuvud länge förnämligast varit ett till
juristernas krets begränsat intresse, medan man inom övriga
kretsar av folket i det stora hela varit nöjd med och hyst fullt
förtroende för rättskipningen. Förtroendet för dess oväld och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
