Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR SKATTELAGSTIFTNING I STÖPSLEVEN 123
fasta byggnad. Men vad värre är: den alltjämt på detta
kolossala område rådande kaotiska situationen kan, om det vill sig
illa, bringa även årtiondens reformarbete inom den statliga
skattelagstiftningen och långa års statsfinansiella
saneringsarbete inför allvarliga framtida faror.
Redan före sekelskiftet började den rad av utredningar på
det svenska kommunalskatteväsendets gebit, som avsatte sina
mest kända resultat i de av Eiserman-von Wolcker och av
Landen avgivna stora betänkandena och som utgöra den
historiska bakgrunden till de storpolitiska händelserna 1919—1920.
Det formella sammanhanget mellan kommunal- och
statsbeskattningen var ännu icke avskuret men spelade ju ingen
nämnvärd roll, och kommunalskattefrågan seglade sin egen
väg på den upprörda sjön. De genom skolväsendets enorma
utveckling och fattigvårdsväsendets fullständiga omläggning
våldsamt stegrade kommunala utgifterna framtvungo — trots
stora statsbidrag av skilda slag — en omläggning av det
kommunala beskattningsväsendet, med huvudsyfte att öka
kommunernas inkomster. Intressestriderna, som på
statsbeskattningens område kunnat hållas mera tillbaka, togo här, som
så ofta när det gäller mindre förvaltningsenheter, mera
elakartade former. Konturerna av det gemensamma fosterlandet
ha så lätt att fördunklas i sådana strider. Den mera teoretiska
än praktiskt fruktbara diskussionen om principerna »skatt efter
förmåga» eller »skatt efter intresse» sköts på ett för frågornas
rationella lösning mindre lyckligt sätt i förgrunden. När de
liberala lantmännen sade nej till förslaget om de s. k. fristående
objektskatterna, sprängdes den sista verkliga
koalitionsregeringen i vårt land, jå för överskådlig tid framåt hela tanken på
parlamentarisk samverkan i ett brydsamt tidsskede. Denna
händelse blev även utgångspunkten för de följande årens
politiska kättareprocesser mot de »borgerliga», som förfäktade
ett sådant skattesystems principiella företräden och, rätt
utformat med rimliga repartitionstal, förenlighet även med den
fastighetsägande landsbygdsbefolkningens intressen. Den
provisoriska kommunalskattereformen av år 1920 lades som bekant
också på den motsatta bogen. Det s. k. garantiskattesystemet
segrade och fick under rätt många år tillfälle att prövas. Det
är svårt att göra gällande, att prövningen utfallit till förmån för
den inslagna principen. Några extrema landsbygdsrepresen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
