Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 NILS WOHLIN
tanters hårdnackade men ingalunda onaturliga fasthållande
vid tanken på större rättvisa åt den jordbrukande klassen i det
kommunala skattesystemet välte vid 1927 års riksdag en stort
upplagd regeringsproposition med förslag till definitiv
kommunalskattelag enligt samma riktlinjer som provisoriets. Men
året därpå bröts det agrariska motståndet inför det förestående
politiska valets faror, och samma proposition vann riksdagens
bifall.
Kommunalskattelagen av den 28 september 1928 samt lagen
om skogsaccis, taxeringsförordningen, förordningarna om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, om kommunal
progressivskatt m. m. av samma datum anses innebära den definitiva
lösningen av ett mera än trettioårigt problemkomplex, berörande
de svenska skattedragarnas av alla ställningar och yrken mest
vitala intressen. De för kommunalskatteprovisoriet av år 1920
ansvariga godtogo ett kommunalskattesystem, vari som en
central skatt upptogs en kommunal inkomstskatt. Alla innehavare
av fastighet och sålunda hela den självägande svenska
bondeklassen fingo genom detta beslut — vid sidan av den statliga
inkomst- och förmögenhetsskatten — ytterligare en, som man
ansåg, enligt principen »skatt efter förmåga» byggd kommunal
inkomstskatt. Härmed följde jämväl för jordbrukets utövare
en mycket utsträckt deklarationsskyldighet, vilken med hänsyn
till denna närings säregna natur blivit ej endast ytterst
betungande men även mycket vansklig för att icke säga i
åtskilliga stycken omöjlig att fullgöra. De anglosachsiska och
romanska ländernas mera enkla och summariska
beskattningsregler för fast egendom ha aldrig spelat någon roll som
förebilder i det svenska reformarbetet, utan dessa förebilder ha
hämtats från Tyskland. Det nya svenska systemet utformades,
som känt är, vidare så, att jordbruksfastighet under alla
förhållanden skall skatta efter viss procent av taxeringsvärdet,
även om inkomsten är mindre eller ingen. Skuldsatta och icke
skuldsatta jordbrukare beskattas härutinnan lika. Som ett
irrationellt tillägg tillkom anordningen med den s. k. kommunala
progressivskatten. Det stora interkommunala
skatteutjäm-ningsproblemet slutligen sköts, trots sitt nära sammanhang med
vissa nu träffade anordningar, på framtiden. Som en fördel
har man brukat anse de hithörande
beskattningsbestämmelsernas kodifiering och förenkling. Andra finnas likväl som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
