Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Höger, unghöger, yngre höger. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördjupad uppfattning av folkets uppfostran. »Att söka ur
svenska synpunkter följa världspolitikens utveckling» angav
den som en av sina centrala uppgifter. Att svenska folket vid
denna tid började få ögonen öppnade för utrikespolitiska
realiteter är också till betydande del Kjelléns förtjänst; i Det nya
Sverige och annorstädes bedrev han under de följande åren en
nitisk upplysningsverksamhet med tyngdpunkten alltmer
förlagd till detta område.
Årtiondet efter 1905 medförde, som redan antytts, en kraftig
uppryckning för hela vårt folk, och för att nu betrakta
fenomenet så vitt möjligt endast ur politisk synpunkt, i och genom
alla partier. Det är så långt ifrån, att allt nytt och
livskraftigt monopoliserades av unghögern, att den utan
jämförelse viktigaste förändring som skedde med svensk höger
under denna tid ägde rum inom den officiella högern själv.
Såsom dess ledare framträdde plötsligt den förut endast som
driftig industriman och framstående organisatör kände Arvid
Lindman, och vad han under sin första statsministerperiod
genom rösträttsreformen 1907—1909 och en rastlös och
intiativrik verksamhet på snart sagt alla statslivets områden betytt
för att likvidera den gamla uppfattningen om högern såsom
motståndets och stillaståendets parti behöver sannolikt icke
här framhållas. Ur vår tids synpunkt framstår det därför
snarast som en kuriös tillfällighet, att icke även han
hallstämplats som unghögerman.
Innan ännu den Lindmanska regeringens saga var all, på
nyåret 1911, framträdde en ny riktning, samlad kring ett nytt
reformkonservativt organ. Strax var man i motståndarlägret
(i den några år äldre, socialdemokratiska Tiden) färdig att
med tydlig indignation tala om »unghögerkretsen omkring
Svensk Tidskrift». Dess ursprung är att söka i Uppsala.
Det är känt och omvittnat, att den först samlats kring Harald
Hjärnes lärostol; denne geniale historiker och stridbare
politiker är den andra unghögerns lärofader.
Likheterna mellan de båda riktningarnas, i första hand de
båda tidskrifternas program äro för den som nu lägger akterna
bredvid varandra, stora och påfallande. Båda säga sig vara
självständiga, nationella, progressivt konservativa, båda
betona nödvändigheten av att oavlåtligt följa världspolitikens
utveckling ur synpunkten av Sveriges intressen och säkerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
