Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Brüning och parlamentarismen. Av K. A. Damgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parlamentarisk tradition i Tyskland? Partiväsendets framtida
gestaltning blir avgörande för utvecklingens svar på den
frågan. Skulle ur nuets virrvarr framgå partibildningar, vilka
visa sig i stånd att samla nationens flertal kring ett positivt
arbetsprogram, inträder en helt ny situation. Förutsättningen
för Brünings parlamentariska diktatur ligger ju just däri, att
någon tillräckligt stark opposition med positivt program icke
är förhanden. Det parlamentariska läget strax före den
avgörande riksdagsvoteringen den 23 oktober gav en ypperlig
illustration till detta sakförhållande. Ty det för Brünings
voteringsseger utslagsgivande näringspartiets talesman
förklarade öppet under debatten, att hans partis beslut att avgiva
sina röster för regeringen bestämts av det faktum, att
förhandlingarna med oppositionen givit vid handen, att någon
majoritet för ett gemensamt program ej kunde bildas, om kabinettet
Brüning fälldes.
Det inrikespolitiska spelet i Tyskland är helt enkelt en
bekräftelse på den gamla erfarenheten, att den som vet, vad han
vill, har ett givet övertag över den part, som ej vet, vad han
vill, även om denna senare part till äventyrs på papperet skulle
vara starkare till numerären. En statsform och en
styrelsepraxis, som tillgodose dylika elementära levnadsreglers
tillämpning i samhällslivet, fylla väl sin huvuduppgift. Den senaste
tidens tyska styrelsepraxis låter kanske svårligen inpassa sig
i någon statsrättslig doktrin. Den är icke heller inspirerad av
teorier, den står helt och hållet i det för stat och folk
oåterkalleligen nödvändiga praktiska samhällsarbetets tjänst. Man
skulle kanske kunna kalla den statsnyttans diktatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
