Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Englands val. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 GEORG ANDRÉN
till uttryck i handelsbalansens och betalningsbalansens
försämrade siffror. Tar man tillbörlig hänsyn till prisförändringarna
utgjorde Englands export 1929 endast 82 % av exporten 1913.
André Siegfried har i sitt kända arbete La crise britannique
med kringsyn och skicklighet pekat även på andra allvarliga
sjukdomstecken i Englands ekonomiska samhällsliv. Åren 1930
och 1931 skulle emellertid visa en ytterligare försämring av
läget. Jämför man (utan hänsyn till prisförändringar) med
varandra den engelska utrikeshandelns siffror från de 10 första
månaderna åren 1929 och 1931 visar enligt Economist exporten
en nedgång med 48,i %, importen en nedgång med 30,3 % och
reexporten en nedgång med 42,8 %. Det var i detta läge, som
tullfrågan fick en skärpt aktualitet. När man i växande
utsträckning förlorade de utländska marknaderna, gällde det
framför allt att försvara den inhemska. När sjöfarten och
kapitalplaceringarna i utlandet på grund av den
internationella krisen lämnade mindre inkomster än eljest och
importöverskottet blev allt större på handelsbalansen, nödgades man
t. o. m. räkna med en passiv betalningsbalans.
Redan förut hade en strömkantring i protektionistisk
riktning försports i Englands politiska diskussion. Högern hade
blivit allt mera deciderad i sin protektionism. 1930 deklarerade
lord Derby, tidigare en säker frihandlare, sin ivriga anslutning
till tullprogrammet, och under den gångna hösten har
Churchill, som en gång sagt sig tro på frihandeln som på
multiplikationstabellen, varit de hetaste protektionisternas ledare.
På liberalt håll förspordes också tecken till ett omslag, till trots
av de starka Manchestertraditionerna. Eunciman förklarade i
underhusets budgetsdebatter den 10 sept., att han alltid varit
och fortfarande var frihandlare men att han av hänsyn till
handelsbalansen måste förorda en omedelbar utredning ang.
olika medel att utestänga lyximporten. Några dagar senare
(15AO anslöt sig John Simon till denna åsikt och ansåg det
nödvändigt, »in this emergency», att övergiva frihandeln. Herbert
Samuel, eljest en liberal av den strängt ortodoxa skolan,
avvisade ännu under förhandlingarna med regeringen i mitten
av augusti alla tullplaner, men menade redan d. 9 okt., att
visserligen voro tullar en patentmedicin, men i det rådande läget
var denna patentmedicin kanhända det rätta botemedlet. Han
var icke längre säker på att gamla slutsatser passade till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
