Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Englands val. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLANDS VAL 377
nya läget och förordade därför en objektiv utredning av
tullfrågan. För egen del var han beredd att gå dit argumenten
ledde honom. I det liberala valmanifest, som publicerades den
10 okt. och som främst hade Herbert Samuels namn, blevo
tullrestriktionerna emellertid endast »emergency measures»; den
fria handeln förklarades fortfarande vara partiets
principprogram.
Inom arbetarpartiet hade länge protektionistiska tendenser
sporadiskt yppat sig. Fackföreningsmonopolismen visade
tendenser att skydda sig bakom nationella tullmurar.
Fackföreningskongresser ha lugnt diskuterat tullfrågan och i det
socialdemokratiska kabinettets förhandlingar var tullprogrammet
Hendersons alternativ till det sociala besparingsprogrammet.
Den 27 sept. kunde den gamle arbetarledaren J. H. Thomas
i ett tal i Derby för järnvägsmännen förklara sig villig
att acceptera en tulltariff, för att justera handelsbalansen
och för att erhålla ett nödvändigt bytesobjekt vid
förhandlingar med protektionistiska stater men också för att
grundlägga ett säkrare samarbete mellan det brittiska väldets olika
delar. Här lät alltså den socialdemokratiske ministern för
dominions och kolonierna tullarna skymta i ett imperialistiskt
perspektiv. Ännu mer överraskande var den deklaration, som
Snowden avgav i underhuset den 21 sept., därför att den kom
från en man, som ingen dittills kunnat misstänka för kätterier
i tullfrågan. Med hänsyn till handelsbalansen förklarade han
sig beredd att i det förestående återuppbyggnadsarbetet
acceptera lämplighetsåtgärder (»expedients»), som under andra
omständigheter skulle ha varit honom ytterst motbjudande.
Den gamle lord Grey höll emellertid fast vid
Manchesterläran. Lloyd George, som knappast varit misstänkt för någon
principfasthet och som även äger protektionistiska föregåenden
i sin innehållsrika karriär, överraskade med en principiell
fri-handelsståndpunkt. Regeringens icke särskilt imponerande
majoritet i underhuset var sålunda hotad, för den händelsen
regeringen skulle se sig nödsakad att föreslå tullar. Det antyddes
emellertid, att Lloyd George skulle låta tala med sig även i
tullfrågan, om det blott ej blev fråga om en
parlamentsupplösning.
Det är i detta sammanhang, som frågan om underhusets
upplösning på allvar blir aktuell. En upplösning kunde knappast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
