Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Litteratur - En bok om merkantilismen. Av Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 LITTERATUR
privilegier som ännu i riklig mängd fanns kvar trots seklers arbete på det
medeltida samhällets omdaning.
Att avskaffa dessa massor av inre tullar, vägtullar, flodtullar, stadstullar
m. m. som hindrade samfärdseln eller dessa skiljaktiga mynt-, vikt- och
måtts ty eken som utgjorde svåra hinder för det ekonomiska livets fria
pul-sering, med flera dylika reformer, utgjorde en självklar uppgift för en
modernare statskonst. Det är ej speciellt merkantilistisk politik det här är
fråga om utan ett centraliserande förvaltningsarbete som oberoende av de
ekonomiska systemen och teorierna måste gå sin gång och har gjort
så. Att detta nivellerande och på samma gång nydanande enhetsverk i
många hänseenden hejdas av bristande konsekvens, av bristande makt, av
sociala och icke minst finansiella hänsyn och svårigheter är ganska
naturligt, och detta förhållande sätter i främsta rummet sin prägel på det inre
reformarbete som den moderna staten under de första seklen av sin tillvaro
kunde prestera.
Om sålunda denna första avdelning fattats något för vid och fått
inrymma mycket som icke i egentlig mening hör med till merkantilismens
historia, så har dock den merkantilistiska åskådningen efterhand i många
fall satt sitt märke på detta långsamma och mödosamma
centraliseringsarbete, liksom ju hela teorien framväxer och får sina karakteristiska drag
under enhets verkets fortgång. Det är kanske icke möjligt att draga någon
bestämd gräns mellan den begynnande ekonomiska politikens intensiva
förvaltningsarbete och näringslagstiftning i allmänhet och de delar därav som
särskilt framstå såsom uttryck för en ekonomisk-politisk doktrin.
Författaren berör själv i inledningen uppgiftens komplicerade art från just
denna synpunkt. Om anmälaren för sin del under studiet av hans arbete
tyckt sig finna att en större begränsning här skulle varit en vinning för
att få en precisare uppfattning av merkantilismens roll i detta
centraliseringsarbete, erkänner han dock tacksamt rikedomen av upplysningar,
synpunkter och konkreta karakteristiska drag som den breda skildringen ger.
Till de mest givande och intressanta kapitlen inom denna avdelning hör
det om utrikeshandelns och företagens organisation. Handelskompaniernas
betydelse och olika former få däri en klar och såvitt anmälaren kan
bedöma delvis ny belysning. I detta kapitel framträder emellertid kanske i
ännu högre grad än i övriga en viss egenhet i författarens stil och
framställningssätt som ingalunda skall bliva föremål för kritik men som kan
förtjäna påpekas då den innebär både förtjänster och måhända nackdelar.
Professor Heckscher har ett visst behov av att ständigt med egna
reflexioner, med anförande av analogier från olika tider och länder och med
värdesättande omdömen och påpekanden beledsaga sin framställning. Han
låter ej gärna fakta tala för sig själva eller läsaren göra sina egna
slutsatser. Denna personliga kommentar — så att säga — som han ofta låter
åtfölja vad han meddelar ger stundom hans framställning en onödig bredd
och tyngd — så särskilt i ovannämnda, i övrigt förträffliga kapitel —
men kan visserligen å andra sidan på samma gång innebära en i många
fall nyttig och välkommen ledning. Iakttagelsen må, i den mån den är
riktig, tjäna såsom ett bidrag till karaktäristiken av författarens
personliga kynne och stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
