Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 mars 1932 - Gustav Adolf och Livland. Av Ragnar Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ADOLF OCH LIVLAND 81
dervisningsväsen, vari även en akademi borde ingå. Slutligen
framställdes den svenska kronans krav i fråga om rusttjänst,
skatter, vägunderhållning och skjutsväsen. Om den förfäran,
dessa nyheter väckte, vittnar vältaligt det livländska
ridderskapets mångordiga svar. Ridderskapet fick emellertid rätt i
sin åsikt att tillfället ej vore lägligt för reformer. Den svenska
maktställningen i Livland var en snabbt förflyktigad
konjunktur. Hertig Karl drog hänsynslöst konsekvenserna av att lyckan
började svika hans vapen, och att det gällde att rädda vad
räddas kunde av det vunna. Ett år efter lantdagen i Reval
beviljades de olika livländska kretsridderskapen sina längst
gående önskningar och privilegierades efter mönstret av
ridderskapet i Harrien och Wierland. Vad hertigen innerst ansåg
om dylika privilegier, därom vittna hans hetsiga konflikter med
det estländska ridderskapet.
Propositionen till 1601 års lantdag är emellertid av stort
intresse, då den utgör det viktigaste utkastet till den
nyorganisation, vilken genomfördes av Gustav Adolf. Intressant är även,
att den man, Johan Skytte, som sattes i spetsen för
omdaningsarbetet, mer än någon annan av de samtida statsmännen
i Sverige var lärjunge till Karl IX och anhängare av dennes
åskådningar. Vid mer än ett tillfälle har också Skytte givit
uttryck åt, att hans reformverksamhet i Livland fullföljde
Karl IX:s intentioner. I Sverige hade de medeltida
samhälls-åskådningarna i deras mera extrema utformningar aldrig fått
riktigt fotfäste, varför den moderna statens krav på
planmässighet och samverkan där fullständigare och på ett tidigare
stadium än i de flesta europeiska länder kunde genomdrivas.
Det intensiva nydaningsarbete, som bedrevs under 1600-talets
första decennier gjorde Sverige till den måhända modernast
organiserade av samtidens stater. För svensk uppfattning hade
alla ett ofrånkomligt ansvar gentemot statslivets uppgifter, och
de skyldigheter detta ålade, kunde ingen undandraga sig.
Gustav Adolfs framgångar i striden mot Polen förde till
Livlands förening med det svenska väldet. Den ofrånkomliga,
alltför länge uppskjutna nyorganiseringen av ordensstatens
samhälle var numera helt en svensk uppgift. I den trettioåriga
kampen om Livland hade de polska nydaningarna fullständigt
raserats. Och icke blott dessa. Av de gamla
samfundsbildningarna var endast Riga oskadat. Övriga städer lågo helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
