Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Kyrkoegendomen och staten. Av Otto Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 OTTO HOLMDAHL
denna i nu förevarande sammanhang säkerligen från olika håll
varit föremål för en känslobetonad överskattning.
Emellertid ha just från den grundsyn på förhållandet
mellan stat och kyrka, som här antytts, starka invändningar
riktats mot en central punkt i det nu utformade
förvaltningssystemet, nämligen församlingarnas huvudmanskap för
kyrkojorden. Enligt reformen komma ju församlingarna eller
rättare pastoraten, som ju ofta omfatta två eller flera
församlingar eller kyrkliga kommuner, att svara för löneboställets
förvaltning, visserligen under kontroll av boställsnämnder och
stiftsnämnder. De kunna utarrendera detsamma eller sköta det
under egen regi, och under vissa förhållanden få de
tillgodogöra sig en viss meravkastning av kyrkojorden. Detta är en
fullkomlig nyhet inom svenskt kyrkoväsen, och denna har
förvisso — varom redan erinrats — varken stöd i svensk tradition
eller evangelisk-lutherska kyrkorättsliga principer.
Otvivelaktigt kan denna anordning inge betänkligheter just från
kyrkans sida och från ovan framhållna synpunkter. Dessa kommo
också till mycket skarpt formulerade uttryck i
riksdagsdebatten. Den kyrkorättslige experten på Uppsalalänsbänken i
första kammaren hävdade, att man med fog kunde göra gällande,
att det nu föreliggande förslaget överflyttade kyrkojorden till
kommunerna. »Därför att man försöker undvika en
konfiskering till staten, hoppar man gladeligen in i en konfiskering till
kommunerna.» Han sade sig därför förstå, att man accepterar
förslaget från kommunalt håll. Själv kunde han icke just »med
hänsyn till bevarandet av en självständig kyrka i vårt land»
godkänna detsamma. Såge man till det bakom liggande målet,
kunde talaren icke finna, »att det valda medlet leder till målet,
bevarandet av kyrkans egendom».
Endast framtiden kan utvisa, vilket verklighetsunderlag en
dylik skildring av reformens konsekvenser kan äga. För
närvarande framträder onekligen starkast dess
abstrakt-spekula-tiva karaktär på bekostnad av det reella underlag i själva
reformens innebörd och i övrigt nu kända faktorer, som den bort
äga. Skulle dessa farhågor en gång helt eller delvis besannas,
kan detta emellertid icke tänkas ske utan i samband med en
fullständig omgestaltning av kyrkans förhållande till staten,
som ligger helt utanför den nuvarande politiska horisonten.
Under vilka omständigheter och förhållanden en dylik, i vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
