Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Kyrkoegendomen och staten. Av Otto Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhälle djupt ingripande förändring kan komma att äga rum,
undandrager sig givetvis nu varje bedömande. Att en
decentralisation av den kyrkliga egendomsförvaltningen på sätt, som
här skett, skulle i och för sig kunna förbereda — för att icke
säga medföra — en kommunalisering av kyrkoegendomen, är
svårt att inse, även om man givetvis icke kan förneka
möjligheten av att vid en av helt andra faktorer föranledd
upplösning av kyrkans nuvarande förhållande till staten
kommunernas huvudmanskap för kyrkojorden kan innesluta fröet till
mera vittgående anspråk från deras sida på densamma. Det
kan naturligtvis också tänkas, att kyrkan i sådant fall får ett
starkare motstånd att övervinna vid hävdandet av sin
besittningsrätt till kyrkojorden. I sista hand torde emellertid i en
dylik situation den principiellt-rättsliga sidan av detta problem
bliva den avgörande, och skulle dess lösning gå i en för
kyrkan och dess fortsatta verksamhet ogynnsam riktning,
komme alternativen: förstatligande eller kommunalisering av
kyrkojorden, från kyrklig synpunkt att sakna betydelse.
Under nuvarande förhållande torde denna kyrkliga
förvaltningsreform, sedd mot bakgrunden av de föreliggande
möjligheterna till en praktisk lösning av frågan, visa sig ägnad att
framhäva betydelsen och värdet av kyrkojordens fortsatta
användning för sitt ursprungliga ändamål såsom en grundval för
prästlönerna och den kyrkliga verksamhetens upprätthållande.
Den torde också befordra ett återknytande av de genom 1910
års lagstiftning obestridligen lossade banden mellan
lokalkyrkan—församlingen och prästlönebostället. De starkare skälen
synas därför tala för att denna nya ordning skall bliva till
gagn för kyrkans uppgifter och syften och befästa hennes
ställning inom vårt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
