Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 28 aug. 1932 - Dagens frågor - Östbaltisk författningskris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 267
där man ansåg reformen alldeles otillräcklig. Från början hade från detta
håll påyrkats ytterligare nedskärning av parlamentets medlemsantal och
väsentligt större befogenheter för presidenten. I vad som här föreslagits
ville man endast se ett futtigt palliativ, som skulle komma att fördröja den
genomgripande reform som var nödvändig.
För att förstå de synpunkter, som här framfördes^ är det nödvändigt att
kasta en blick på de allmänna förhållandena i Estland, sådana de utvecklat
sig under den unga republikens första levnadsår. I jämförelse med vad
som är fallet i flertalet av de nya efterkrigsstaterna té sig förhållandena
tämligen stabila, Befolkningen utgöres till den alldeles övervägande delen
av jordbrukare, numera — efter den stora jordreformen — självägande
småbönder, men tidigare underhavande på den tyska herreklassens gods.
I kulturellt avseende torde bönderna här stå högre än i vare sig Lettland,
Litauen, Polen eller Ryssland. Minoritetsproblemet saknar för Estland all
större betydelse. Omkring nittio procent av befolkningen utgöres av ester,
och resten består till övervägande delen av ryssar, vilka i varje fall än så
länge icke berett några svårigheter. Tyskarna, vilka till större delen äro
bosatta i städerna, äro endast ungefär 18,000 och böra, ehuru de ännu
befinna sig i skarp motsättning till de nya härskarna, med tiden komma att
finna sig tillrätta utan större svårighet. Den lilla men homogena svenska
minoriteten vid kusten och på öarna har även utan vidare ingått i det
bestående systemet. Att märka är även, att man i Estland, i motsats mot vad
som varit fallet i Lettland, tillerkänt de gamla godsherrarna en viss ehuru
mycket obetydlig ersättning för de exproprierade egendomarna, Ett lysande
bevis på vad det estniska samhället kan åstadkomma lämnades för övrigt
genom det utomordentligt värdiga sätt, varpå det nationella, universitetets
trehundraårs jubileum i somras begicks i Dorpat,
Men tavlan har icke endast ljusa sidor. Tvåhundra års hopplöst vanstyre
och ett förödande krig ha gjort landet fattigt, och ehuru den ekonomiska
krisen tills vidare här verkat betydligt mindre starkt än exempelvis i Finland,
har den dock i sin mån bidragit till att fördröja återuppbyggnadsarbetet.
Faran från Ryssland är alltjämt överhängande. Kommunistkuppen i
december 1924 kvävdes visserligen snabbt och obönhörligt, och sedan dess har lugn
rått i landet, men det råder endast en mening om, att angreppet när som
helst kan upprepas med fördubblad kraft. Till de övriga staterna i
Bal-ticum, särskilt Finland, står Estland visserligen fortfarande i gott
förhållande, men mot Lettland har allt sedan frihetskriget rått en viss misstro,
som delvis har sin grund i territoriella tvister, och de i Polen och Litauen
märkbara tendenserna till en »aktiv» utrikespolitik ha i Estland rönt föga
genklang. Det politiska livet och partilivet har varit mindre förvirrat än
hos de sydliga grannarna, men dock lämnat rum för allvarliga klagomål.
Regeringarna ha varit kortlivade, deras auktoritet svag, och ända till på
allra sista tiden ha de parlamentariska funktionerna hindrats av det
löjligt stora antalet partier. Nyligen har en fusion åvägabragts, så att man
nu kan tala om allenast tre stora partier: agrarerna, centern och
socialisterna, men sammanhållningen inom de nybildade grupperna är dålig, och
de gångna årens splittring har verksamt bidragit till att nedsätta
folkrepresentationens anseende i landet.
Under sådana förhållanden är det knappast överraskande, att kravet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
