Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Folklivets andliga grundvalar. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsproblemen ett moraliskt spörsmål» (Myrdal i
radioföredraget »Befolkningsproblemet i Sverige»). Söker man få närmare
klarhet i innebörden av detta moraliska spörsmål, som sålunda
skall ligga på botten av de stora samhällsproblemen, så möter man
en besynnerlig osäkerhet för att icke säga förvirring. Man
framhåller behovet av en »omvärdering av familjebildning och
föräldraskap». Opinionen skall påverkas i den riktningen, att det
blir en heder att bilda hem och sätta många barn till världen.
Det saknas icke heller röster, som låta förstå, att vägen till detta
mål går över en ny »sexualmoral»; äktenskapet göres mer lockande
genom en uttänjning av trohetsplikten och genom åtgärder, som
gynna sexuella förbindelser av mindre bindande slag,
»kamratäktenskap» o. s. v.
Det skall villigt erkännas, att en »omvärdering av
familjebildning och föräldraskap» är av nöden. Felet med den socialetik, som
vanligen i detta sammanhang framföres, är emellertid främst det,
att den saknar alla fasta normer och värden, utifrån vilka en
slik omvärdering kan äga rum. Den moraliserar utan att taga
hänsyn till det faktum, att gemenskapslivets sönderfall fört med
sig en de moraliska värdenas anarki, som låter varje värdering
sväva i luften. Detta av den anledningen, att själva grundvärdet
är givet först innanför det personliga gemenskapslivets sfär. Det
är identiskt med den uppgift, som ställes för den enskilda
människan i det ögonblick, då hennes själviska isolering genombrytes
och hon träder i ansvarig relation till en annan människa.
Uttryckt på kristendomens språk: Den uppgift, som ställes på en
människa, då hon i en annan igenkänner sin »nästa». Ur
medvetandet om en sådan ansvarsbestämd gemenskap framväxer
sedan hela systemet av sociala förpliktelser.
Det är nu äktenskapets och familjens höga uppgift att utgöra
den ram, innanför vilken ett sådant personligt gemenskapsliv kan
och skall skapas fram. Ingen social institution innesluter
motsvarande betingelser för en rik och djup gemenskap i ömsesidig tjänst
och ömsesidigt förtroende. Men förtroendet förutsätter obrottslig
trohet. Från denna utgångspunkt måste alla åtgärder bedömas,
som åsyfta att göra äktenskapet »lättare» och därmed mera
lockande genom en uppmjukning av trohetsplikten. Det är icke
endast en stor illusion, om man menar, att det åtrådda målet på
denna väg uppnås; all erfarenhet visar, att en sådan utveckling
enbart ökar konflikterna. Värre är, att äktenskapet på detta sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
