Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Samhället och vetenskapen. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Samhällskrisen och socialvetenskaperna», att inom forskningen här
ofta utbildat sig »den särskilda art av vetenskapsteoretisk naivitet,
som består i att man icke ens är medveten om de systematiska
förutsättningarna». Och detta är så mycket mera olyckligt, som den
offentliga diskussionen i hithörande frågor otvivelaktigt har en
mycket stor folkpedagogisk betydelse. För de människor, som göra
sig besvär att söka sig fram till en självständig uppfattning i
politiska frågor, är det av allra största värde att icke blott få
tillgodogöra sig samhällsforskarnas senaste resultat utan även kunna
förstå, huru dessa resultat framkommit och vilken grad av
säkerhet som kan tillerkännas dem. Alldeles särskilt när
meningsskiljaktigheterna mellan olika vetenskapsmän äro så stora som i våra
dagar räcker det icke med att statskunskapare, nationalekonomer
och sociologer träda fram i dörren till sitt laboratorium och
inhöljda i en mantel av vetenskaplig höghet meddela den andäktigt
lyssnande allmänheten att detta eller detta är vetenskapens
resultat. Åtminstone de mera tänkande medlemmarna av sagda
allmänhet göra anspråk på att själva få titta in i laboratorierummen
och rent av undersöka instrumentens beskaffenhet.
För att vetenskapen skall kunna göra en folkpedagogisk insats
av betydelse måste emellertid åtskilliga förutsättningar vara
uppfyllda. Det mest elementära om också till synes en smula futtiga
kravet är, att den skall framläggas i begriplig form. Om de
vetenskapliga diskussionerna innan de komma inför allmänhetens ögon
skola behöva vattnas ur till s. k. populärvetenskap, då ha de icke
mycket att ge. Men på de områden det här är fråga om bör detta
också vara alldeles onödigt. Just därför att socialvetenskaperna
övervägande syssla med saker, som äro mer eller mindre bekanta
för alla, kunna deras grundsatser och problem också utan
svårighet uttryckas på vanligt vardagsspråk. Och när man hör en
samhällsforskare klaga över att hans vetenskap saknar fast
terminologi, undrar man ibland om icke bakgrunden är någon
föreställning om att det är särskilt fint att uttrycka saker så, att de kunna
förstås endast av ett fåtal invigda. Det förefaller närmast en
smula barnsligt att säga, att »den liberala teorins själva apriori
var en helt allmän värdemetafysisk föreställning» om det eller det,
när man lika väl kunnat meddela att själva utgångspunkten för
den liberala uppfattningen var en helt allmän värdebetonad
föreställning om samma sak; och det är svårt att förstå varför man
skall behöva »sätta samhället och samhällsinstitutionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
