Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Samhället och vetenskapen. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstanta och så avföra dem från analysen», när det går lika lätt att
fastlåsa dem och avföra dem från undersökningen. Att följa en
vetenskaplig framställning måste alltid kräva ett relativt stort
mått av tankeansträngning. Men det bör icke erfordras lexikon.
Mera betydelsefull än detta — som, ehuru långt ifrån oviktigt,
dock är en sak på ytan — är emellertid frågan om vetenskapens
förutsättningar i allehanda mer eller mindre värdebetonade
föreställningar. Den hägerströmska skolan, till vilken i detta avseende
även professorerna Myrdal och Tingsten äro att räkna, har gjort
en insats av ovansklig betydelse, när det gällt att härvidlag bringa
en smula reda i begreppen. Vetenskapsmannen är en ofullkomlig
människa, som aldrig kan vara fullt objektiv, och eftersom varje
tänkande bestämmes av sina förutsättningar, kan det icke undgås
att resultaten på visst sätt måste bli tvivelaktiga.
Meningsskiljaktigheterna mellan olika nationalekonomer bero exempelvis till ej
ringa del på olikheter i deras grundläggande men mer eller mindre
politiskt färgade värderingar. För vetenskapen själv vore det
också en oändlig fördel, om man kunde utrota den vidskepliga
föreställningen om att det ena eller andra förfaringssättet i praktiska
frågor är vetenskapligt riktigt. Vetenskapen kan högst påvisa att
det med större eller mindre grad av sannolikhet kan väntas
medföra vissa bestämda konsekvenser, men huruvida dessa sedan äro
önskvärda eller icke är en helt annan fråga. Denna begränsning
måste man ständigt hålla i minnet, och forskningen förlorar
därigenom sannerligen icke sin praktiska betydelse. Som professor
Tingsten säger i den förut citerade skriften: »Valet av politisk
åskådning faller utom vetenskapens ram, men det vetenskapliga
arbetet bör för de studenter, som äga eller hålla på att arbeta sig
fram till en sådan åskådning, vara en eggelse till vinnande av
fasthet och klarhet.»
Det ligger i sakens natur, att en samhällsforskare nästan alltid
personligen tar bestämd ståndpunkt i de politiska dagsfrågorna
och rent av att han i nio fall av tio måste känna en oemotståndlig
frestelse att aktivt deltaga, om också på en mycket blygsam plats,
i det politiska händelseförlopp, som det är hans uppgift att
studera. Men det är nödvändigt att han då också klargör för sig de
särskilda svårigheter, som äro förenade med hans dubbla
verksamhet. I både vetenskapens och politikens intresse måste det
fordras att han skall upprätthålla en bestämd boskillnad, om icke
mellan vetenskaplig och politisk åskådning, så dock mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
