Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor 12 mars 1936
- Svensk film som samtidsbild
- Författarna och biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig flyga. En dylik åskådning karikerades nyligen ypperligt av
Somerset Maugham i komedien The breadwinner: barnen diskutera
i första akten den viktiga frågan om icke egentligen föräldrar vid
fyllda fyrtio år skulle avlivas eller sättas på undantag till
avkommans förmån. Men han avsåg att satirisera, under det filmen
framställer en liknande mentalitet på fullt allvar.
Härmed må icke vara sagt att icke filmen rebus sic stantibus, d. v. s.
så länge behovet av förströelse utomhus är så oerhört uppdrivet som
det för närvarande är, väl i kausalt samband med krisen i
bostadsfrågan, kan ha sin mission att fylla. Det ligger intet ont i att år
1935—36 förlustas vid filmer med motiv och problematik från decennier
tillbaka, helst när de som oftast är fallet framföras av ypperliga
skådespelarkrafter. Men oriktigt är att framställa en konstart,
vilken i stor utsträckning lever på motivisk och ideell skåpmat, som
utgörande en särskilt betydelsefull exponent för samtidens tänkesätt
och lynnesriktning.
Författarna och biblioteken.
Den 27 februari avgav Författareföreningens
styrelse sitt yttrande över den utredning, som de av
K. M:t tillkallade sakkunniga på sin tid gjorde och i vilken
författareföreningens tidigare förslag om 2-kronorslicens för rätt till
hemlån från statligt och kommunalt understödda bibliotek avstyrktes. I
sitt nya yttrande har Författareföreningens styrelse uppgivit tanken
på licens och förordar i stället i likhet med men på andra grunder än
de sakkunniga upprättandet av en särskild litteraturfond. Styrelsen
föreslår, att av lotterimedel och därmed jämförliga statsinkomster
årligen avsättes under fem år 200,000 kr., varunder avkastningen
lägges till fonden. Under följande fem eller tio år avsättes årligen
200,000 resp. 100,000 kr., så att fonden efter 10, högst 15 år är uppe i
en summa av minst 2 miljoner kr. Ränteavkastningen skall tagas i
anspråk för utdelning, så snart fonden uppnått 1 miljon kr., och
utdelningen skall därefter öka år från år med avkastningen av under
föregående år kapitaliserad summa, till dess fonden uppnått minst
2 miljoner kr. Fonden anses då färdigbildad.
I åtskilliga hänseenden betecknar styrelsens förslag ett avgjort
framsteg. Man får hoppas, att tanken på den ominösa
2-kronorslicensen därmed är bringad ur världen. Denna licens hade säkerligen
blivit mycket impopulär hos svenska folket, hade t. o. m. kanske
verkat hämmande på allvarligt bildningsintresse, och för biblioteken
hade dess uppbärande och redovisande betytt en ofantlig ökning i
arbetsbördan. Det låg också något föga tilltalande i att den levande
generationens författare skulle honoreras på bekostnad av döda
författare, översättningar, o. s. v., ty en hel del av bibliotekens besökare
låna överhuvud icke modern svensk litteratur. Men avgiften skulle
ha uttagits även av dessa.
Det sätt, på vilken Författareföreningens styrelse föreslår att den
blivande litteraturfonden skall bildas, betecknar också ett avgjort
framsteg. De särskilda sakkunniga föreslogo, att förlagen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Mar 30 21:49:58 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0302.html
