Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Medelklassens kris. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de högre bildningsgrenarna en tämligen rikt graderad skala av
anpassnings- och assimilationsnyanser. Härtill kommer
emellertid, att den högre bildningen i och för sig, oberoende av sitt
specifika innehåll och sin egentliga uppgift, anses garantera en
moralisk och social standard, som gör dess bärare skickad för vissa
förtroende- och ledarposter, en omständighet, som i någon mån
kompenserar utkomstmöjligheternas begränsning för den mera
specialiserade utbildningen.
Graden av — uppenbar eller dold — arbetslöshet och
utkomstsvårighet är givetvis också beroende av, huruvida tillträdet till
utbildningen är fritt eller begränsat. Genom begränsningen, en
metod, som ju tillämpas av åtskilliga fackskolor, anpassas redan
från början tillgången på arbetskraft efter det beräknade
rekryteringsbehovet. Men denna ur yrkessynpunkt mycket effektiva
försörjningsgaranti har en benägenhet att förskjuta arbetsbristen
i horisontell riktning, att koncentrera den till de verksamhetsfält,
för vilka utbildningsmöjligheterna ej på förhand ransonerats,
sålunda till de i central bemärkelse akademiska yrkena, inom vilka
konkurrensen — i stället för att gälla själva
utbildningstillfällena — så att säga uppskjutes, tills utbildningen är avslutad.
Verksamhetsutrymmet för de olika intellektuella
yrkesgrupperna — eller för att uttrycka saken på ett aktuellare sätt: bristen
på detta verksamhetsutrymme — visar sig sålunda vara bestämt
av ett tämligen heterogent komplex av faktorer.
Utbildningsvillkoren och utbildningens sociala användbarhet, konkurrenstrycket
från överliggande och underliggande skikt men också från
jämnställda grupper, näringslivets gestaltning och organisation samt
statsverksamhetens omfattning och behov kunna måhända
fungera såsom sammanfattande huvudrubriker inom detta
orsakskomplex.
Medelklassens arbetslöshet är däremot knappast ägnad att
spridas till arbetarklassen och förstora dess arbetslöshet.
Arbetarklassens generationsvisa inträngande i medelklassen — förberett
genom nativitetsbegränsningen, bildningsmöjligheternas starka
spridning, det fria tillträdet till handelsverksamheten och andra
omständigheter — har ej någon motsvarighet i en övergång av
arbetslösa och utkonkurrerade element från medelklassen till
arbetarklassen. En god del av medelklassen härstammar på
tämligen nära håll från arbetarklassen, men den vägrar att även
under tryckta förhållanden återvända till sitt ursprung, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
