Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 15 april 1936 - Sverige och Finland år 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
av statsauktoriteten, som låg däri att regeringen lät vid
transite-ringsfrågornas avgörande skrämma sig av hotelser från vissa
arbetaregrupper — upphetsade och missledda av tidningar, över vilka
de socialdemokratiska statsråden åtminstone borde ha haft ett visst
inflytande. Det beklämmande intrycket härav får särskild relief mot
bakgrunden av Edénregeringens svårbegripliga psykologiska
missgrepp att i oträngt mål erbjuda sina bona officia för en medling i
inbördesstriden. Denna åtgärd utlöste stor bitterhet å finskt håll, där
man väntat sig något annat. En större generositet gentemot de finska
framställningarna skulle tvivelsutan ha haft goda följdverkningar.
A andra sidan sköttes av allt att döma spelet från de finska
stockholmsledarnas sida ganska illa, och särskilt den finske ministern
Gripenberg uppträdde på ett sätt, som ej kunde vara till båtnad för
Finlands sak.
Historien om Ålandsexpeditionen ocli händelserna på Äland
februari—mars 1918 ha i Finland givit upphov till en rikhaltig litterär
flora, delvis av mycket groteskt slag. Bland annat liar den s. k.
Nystadskåren begåvats med operativa uppgifter och en militär
slagkraft, som i hög grad bygger på fiktioner och
efterhandskonstruktioner, något som i icke ringa grad förryckt bilden av dessa
händelser. Men framför allt har man i Finland sökt utmynta
Ålands-expeditionen som ett fult ocli nattsvart försök från Sverige att med
utnyttjande av Finlands nödställda situation tillskansa sig Åland.
Hellners memorandum har till fullo klarlagt, att så icke var
förhållandet. Från svenska regeringens sida förelåg icke någon avsikt att
bakom Finlands rygg inkorporera ögruppen. Ingenting hade varit
lättare att militärt genomföra än detta men med hänsyn till det
framtida nordiska samförståndet reflekterade regeringen ej på en
annektion. De kretsar i Sverige, som yrkade på ett svenskt övertagande
av Åland, kunde tilläventyrs lia skäl för missnöje med regeringens
förfarande, men på finskt håll har man ali anledning att respektera
den svenska regeringen för dess välvilliga och framsynta behandling
av Finland i denna betydelsefulla angelägenhet.
Hellners memorandum kunde ge anledning till många betraktelser.
Mycket vore därom att skriva och att tillägga. Dess starka
begränsning i sidantal gör, att inånga problem blivit summariskt behandlade
eller ej alis omnämnda. Man har skäl att hysa en viss förvåning över
att denna självbiografiska och högst personligt hållna promemoria
av en bland dem som voro inblandade i saken fått framträda i en
form, som vore den sista ordet i frågan. Svenska
utrikesdepartementet kunde lia haft anledning att därvidlag bevara den inaktivitet, som
i allmänhet är en av dess fastaste traditioner. Säkerligen behöver
materialet från Sverige kompletteras från skilda håll för att bli i allo
klarläggande.
Av särskild vikt är dessutom att studera den finska frihetsrörelsen
under åren 1915—17. Vad som då skedde och sades bildar i viss mån
nyckeln till förståelsen av 1918 års händelser. Överhuvud taget har
man liär att göra med ett stort komplex av frågor, som på ett för
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
